Jag har ett ställe ungefär 2 km från min lägenhet som jag tycker väldigt mycket om. På våren går jag hit väldigt mycket för här har jag hittat ett ställe där jag kan sitta i solen och oftast i lä. Jag försöker variera mig men det slutar väldigt ofta med att jag ändå slutar upp på detta ställe – för på våren finns det inte många andra ställen som slår detta.
Så när jag skulle ut den här helgen tänkte jag först att jag kan inte ta månadsselfie på samma ställe, det var här jag tog januariselfien, men samtidigt jag tycker om det här stället så varför inte gå dit och bara njuta av att vara utomhus?
Så jag packade väskan med mat och gav mig iväg till mitt favoritställe och fick en skön stund där ute på berget och ja, det är faktiskt lite vatten – om man tittar väldigt noga.
Fredag. Min jobbbok, lite Pepsi Max och en vissen tulpan.
Jag har jobbat klart sedan över en timme, avslutade dagen med att skriva måndagens Att Göra-lista. Hur är ni där, ni som skriver Att Göra-listor – Föredrar ni att skriva dem i början av arbetspasset eller att skriva listan för nästa arbetspass i slutet av föregående?
Jag är väldigt dubbel. På ett sätt kan jag bli stressad av att listan blir lång (vilket den ofta blir) när jag skriver listan på slutet av dagen men samtidigt är det också väldigt skönt att starta upp dagen och veta: Det här skall jag göra idag. Jag blir också ganska pepp på att jobba när jag har en tydlig lista framför mig, vilket blir lite bekymmersamt på eftermiddagen när tanken är att jag skall avsluta dagen samtidigt som jag också tycker det är skönt att ha alla tankar nedskrivna inför nästa dag, då kan jag lämna det i boken och låta hjärnan tänka på annat under kvällen/helgen.
Så jag blandar lite hur jag gör, just nu har jag gjort listorna på eftermiddagarna. Jag har flyttat mig från datorn, ibland haft en kopp te och sammanställt nästa dag. Det har visat sig vara ett ganska bra sätt för min hjärna att ta det hela i några steg. Först lämna själv jobbet på datorn, sedan planera nästa dag för att slutligen ha jobbat klart. Fint när man kommer på sätt som fungerar för den där envisa (men ändå rätt tjusiga) hjärnan.
Utöver måndagsplanering har jag i kväll även fixat lite prenumerationer, fakturor och annat sånt där som man bara gör en per år. Skönt att få det gjort.
Så kom fredagen då Johanna skrev om Att Göra-listor och årliga prenumerationer. Mmm, Fint skall det vara på fredagar. Nu skall jag ut och springa mina 1,61 km (eller kanske möjligtvis 1,8 km – det får kroppen bestämma själv) och sedan blir det mat.
Det är inte så glamoröst just nu men det är rätt gött att bara vara.
I helgen har jag haft ett litet miniträningsläger här hemma för mig själv. Verkligen inte avancerat men man kan säga att jag har: Tränat, ätit, vilat, tränat, sovit, ätit och så detta på repeat.
Jag fick tanken i torsdags vid lunchtid när jag insåg att jag inte var sååå trött som jag först trodde att jag skulle vara och tanken på att just äta-träna-vila och att bara göra detta, ja den lockade faktiskt (ja… jag vet det är inte alla som blir lockade av denna tanke). Så jag bestämde mig för att försöka få ihop något form av träningslägser-liknande upplägg, även om jag bara kunde träna hemma eller i närheten av mitt hem i och med att min bil tyckte att just påskhelgen var en lämplig helg att befinna sig på verkstad…
Så, i helgen har jag tränat men ni behöver inte var orolig för att det varit för mycket för jag har tagit det väldigt lugnt och ja, mer sett den här helgen som ett försök att peppa till och få ordning på träningen (och då vill man ju inte träna för hårt för då blir det ju bara kaos av allt).
Totalt 8 st pass under helgen: 2 jogg pass på 4 respektive 6 km löpning. 2 st styrkepass för överkroppen, 1 pass med löpskolning och fokus underkropp, 1 pass i backe och 1 core-pass. Och så lite rörlighet på detta också. Det kan verkligen låta som mycket men jag har delat upp det så vissa pass var bara 30 minuter osv.
Även om jag skriver att det varit lugnt och inte så långa pass så har jag varit sååå trött i kroppen idag. Jag hade egentligen tänkt att köra ett till pass i kväll men kände att neh, jag behövde eftermiddagen till att vila så jag stannade på 8 st pass. Nöjd över att jag lyckats övertala kroppen att styrketräning är något man faktiskt kan göra, nöjd över att ändå komma ut och jogga såpass mycket jag gjort och passet i fredags morse – det var bra!
Men även om jag är nöjd så är själva träningen/kroppen verkligen inget att skryta om men ja, det hjälper inte att gnälla över detta utan istället få med nöjdheten och det positiva från den här helgen och nu är jag pepp på att göra det här igen!
Jag tänker typ en helg i maj/juni: Flexa ut lite på fredag morgon så jag hinner med ett längre morgonpass utan att behöva gå upp 04 och sedan flexa ut lite tidigare för att hinna med ett pass i lugn och ro på fredagkväll. Och ja, sedan spendera helgen åt träning och ha mat klar i kylen så jag bara kan ha fokus på träningen.
Jag är redan pepp på en sådan helg och då är mitt mål att göra ungefär samma saker som jag delade upp på två pass den här helgen under ett pass istället. Och så ser jag fram emot lite mer värme och sol samt lite snabbare, explosivare och starkare ben.
Det är något att ha som mål, kämpa för och se fram emot!
Vilken fin skärtorsdag det har varit och vilken kväll!
Stämplade ut vid 16-tiden idag, rätt så nöjd över veckans slit&jobb men också rätt så trött och gav mig ut på en liten promenad. Gick och hämtade ut årets Hitta Ut-kartor över Kungälv, köpte en sallad på vägen hem och njöt av solsken.
Åt maten för att sedan ge mig ut på en joggingrunda i kvällssolen. Så ljuvligt! La min runda så att jag sprang förbi en utav checkpointsen och kunde på så vis bocka av årets första checkpoint här i Kungälv. Så roligt att det är igång nu!
4 km, en checkpoint, väldigt vacker utsiktsplats och mycket solsken senare var jag hemma och har nu ikväll även stretchat och kört lite rörlighet. Skönt!
Med andra ord en väldigt fin skärtorsdag och en väldigt skön vårkväll.
Nu skall jag dra mig mot sängen. Trevlig kväll och helg!
//Nöjd, Hitta Ut-glad och väldigt trött.
Första checkpointen och redan nu har jag hittat en vacker plats jag inte varit på innan. Fint!Mmm… man är nöjd när man hittar dem!
Jag köpte den här boken, Lycke av Mikaela Bley, på second hand för två år sedan. När jag kom hem googlade jag lite på författaren/boken och insåg att detta var första boken i en serie. Sedan dess har boken stått i bokhyllan i väntan på att jag skulle hitta den andra två böckerna i serien, ville liksom inte påbörja första boken utan att ha de andra böckerna i serien hemma. Så hittade jag bok 2 och 3 i serien, fick hem dessa och har nu läst första boken i serien och den här boken var så mycket bättre än vad jag trodde den skulle vara.
Jag tyckte om storyn även om jag i vanliga fall har lite svårt när det blir lite för mycket drama kring huvudpersonen. Skall förklara vad jag menar: Är det en bok som fokuserar på en historia kring en person (som är huvudperson i boken) så fattar jag att det måste vara lite drama kring personen för vad skall boken annars handla om? Men om det är en exempelvis en deckare eller thriller där huvudstoryn är om en annan person/ett fall så tycker jag inte att exempelvis polisen eller journalisten skall ta för mycket plats utan jag tycker om när själva storyn får ta plats och får vara i fokus.
Så efter en lång text vad jag tycker om skall jag nu komma till att den här gången var det ett undantag: det var rätt mycket dramatik kring huvudpersonen men det föll sig väl så jag tyckte det mest var spännande. Jag tyckte om historien, författarens sätt att skriva och spänningen som byggdes upp i boken.
Som vanligt är det här ingen riktigt bokrecension utan bara en ”liten” redovisning om vilken bok jag läst och vad jag tyckt om den. Se det som ett litet boktips helt enkelt. För den här boken rekommenderar jag dig att spana in om du tycker om deckare.
Det blev en slingrig promenad med rätt mycket klättring på diverse svåra ställen (jag insåg på vägen hem att det fanns en betydligt enklare väg upp till klippan) innan jag tillslut, med hjälp av förra årets Hitta Ut-karta hittade till klippan där jag tänkte att jag skulle få både vacker utsikt och lite vatten.
Så fram kom jag och mat blev det även om det stundtals blåste så mycket så att till och med locket på själva köket blåste av. Jag har haft lugnare mattillfällen utomhus, det skall jag erkänna att jag haft men samtidigt, på något sätt var det skönt (men kallt) att vara där ute och äta mat.
I eftermiddags var jag och lämnade in min bil för service och jag hade lite tid över innan min skjuts skulle komma (bästa S ställer upp som vanligt) och i helgen när jag klurade vad jag skulle göra med denna tid så kom jag på att jag kunde passa på att springa.
Så 4 km senare hade jag sprungit dagens runda, tagit mig från verkstaden till samhället och sprungit av tiden.
Någonstans där bland, de idag faktiskt lite tunga, stegen på min lilla runda så tänkte jag att jag nog kanske har blivit en löpare ändå som lägger in löpning/jogg när jag har lite tid över och efter 109 dagar, ja, då kanske jag snart faktiskt kan räkna mig till någon typ av av löpare.
109 dagar alltså. Jag firade 100 dagar förra lördagen och var väldigt, väldigt nöjd när jag var klar med runda nr 100. Där mot slutet, vid runda 95 och 96 var jag lite trött på runstreak och vill bara att det skulle vara över så när runda 100 var avklarad var jag ruskigt nöjd med läget och kände mig rätt nöjd med allt men på söndagen så kom jag ändå ut på en runda och efter det har det bara löpt (hehe) på och idag bockade jag av runda 109.
Hur länge det här fortsätter och vad för mål jag egentligen har, det vet jag inte men jag antar att just nu får vara nöjd med att ha sprungit 109 dagar i rad och att jag snart kanske känner mig som en riktig löpare.
Båda är ju rätt fint alltså.
Kör löparbild ala sommar för dit längtar jag (fortfarande).
Det finns en blogg som heter Den smala stigen som de senaste veckorna ha publicerat några intervjuer med olika personer som också är ute och letar checkpoints. Jag blev lite inspirerad av dessa frågor, kopierade dem helt enkelt och publicerade dem här på blogg. Så all cred till Den Smala stigen!
Här kommer i alla fall mina svar på frågorna:
Hemma-Hitta ut?
Kungälv men hänger också i Ale och Alingsås.
Första Hitta Ut-säsong?
2019. Möjligtvis om jag tog någon enstaka 2018.
Tagna checkpoints 2020?
Tror jag kom upp i 153 st
Hur kom du in på Hitta Ut?
Det låg en karta i min brevlåda ett år som gjorde mig lite intresserad, det var ganska många år sedan det lockade mitt intresse men jag gav mig aldrig ut men så ett år (2018 eller 2019) så berättade pappa att det även fanns en app och nappade jag och gav mig ut.
Har du något som du tror utmärker ditt letande?
Oj, tror inte att det är något speciellt. Kanske att jag tycker mer om det än jag är duktig på det? Eller att det rätt ofta ingår en stor ryggsäck? Eller kanske möjligtvis att mina promenader då och då innehåller en paus för matlagning ute i skogen men tror inte jag sticker ut särskilt mycket egentligen.
Har du dragit några lärdomar av tidigare checkpointletande?
En sommarkväll förra året när jag virrade runt ute i nästan ingenstans och verkligen inte hittade checkpointen konstaterade jag att en kompass hade varit att föredra.
Vilket är ditt bästa Hitta Ut-minne?
Oj! Många! Dels alla vackra ställen och vacker natur jag stött på. Alla promenader tillsammans med pappa. Eller den ljuvligt vackra solnedgången (när jag letade efter en checkpoint lite för länge… den var klurig). Eller promenaden under påsk förra året. Och så minns jag någon dag efter den där kvällen när jag konstaterade att kompass är att föredra och jag sedan lyckades hitta min första checkpoint med hjälp av just kompass – så nöjd!
… Och ditt värsta?
Hmmm, möjligtvis en dag förra sommaren i juli när det var typ 15 grader och ösregn, jag var genomblöt och gps:en i Hitta Ut-appen var ute och cyklade och jag hittade verkligen inte en av checkpointen. Gav faktiskt upp när jag var toltat genomblöt…
Var och när börjar säsongen för dig?
1 april drar det igång i både Kungälv och Alingsås. Längtar!
Vilka projekt planerar du att besöka?
Kungälv, Alingsås och Ale som tidigare år men funderar även på att besöka Partille, skall bli spännande att upptäcka naturen där. Kanske möjligtvis Borås, bara för att de startar 27 mars, alltså lite tidigare än på ”mina” orter.
Har du några checkpointmål för i år?
Nej, i år skall jag försöka att bara njuta av att vara ute i naturen och inte jaga ett visst antal checkpoints eller liknande.
Snabbfrågor
Cykla – Till fots
Gör allt till fots, inser att det kanske hade gått lite fortare med cykel men trivs på mitt strosande i skog och mark.
App – Papperskarta
Även om papperskartan ofta är med och jag tycker det är roligt att försöka klara det utan app så landar det ändå i att jag trivs bäst med appen.
Vinna – Delta
Oh, har aldrig haft någon tanke på att vinna eller se detta som en tävling. Har bara njutit av att vara ute i skogen. Hitta Ut hjälper mig att komma ut i naturen och att röra mig vilket jag mår väldigt bra av!
Leta ensam – Leta tillsammans
Jag kan faktiskt inte välja mellan dessa. Det är en fröjd och glädje att Hitta Ut tillsammans med pappa, jag stornjuter varje gång och även de gånger som andra varit med men samtidigt, de där stunderna ute i naturen, traskande alldeles ensam är ljuvligt fina de med!
Planera – improvisera
Planera! Förra sommaren var favoritstunden när jag till frukosten bredde ut kartan på bordet, åt min frukost och en kopp te och samtidigt planera dagen runda eller rundor för den delen.
Terräng – Bebyggelse
Jag trivs bäst ute i skogen men jag har även tyckt det varit rolig de gånger när jag rör mig inne i samhället och då sprungit samtidigt. Det har varit en väldig rolig träningsform och lite mer känsla av orientering. I terrängen/skogen strosar jag hellre, de båda alternativen är en fin kombination.
I kväll har jag suttit och skrivit på ett inlägg, som förhoppningsvis kommer ut i helgen, och samband med detta letade jag bland bilder i mitt galleri här på bloggen och kom då in på bilder från förra sommaren.
Och nu! Åh! Vad jag längtar efter vår, sommar, värme, natur, tälta, promenera i skog, äta ut, hänga i stugan, bada, paddla, hänga utomhus och bara vara.
För att göra denna längtan ännu lite djupare delar jag nu med mig av några bilder från just förra sommaren.
Vaknade upp till ett snöigt Kungälv idag och jag skall erkänna; jag är rätt färdig med minusgrader, halka, snö och icebug nu. Jag vill ha vår och kunna springa ännu mer i vanliga träningsskor.
Men ja, nu var det snö i alla fall och det slog mig under morgonen att är det inte då passande att lägga upp ett par vintersköna bilder som jag tog för ett par veckor sedan men ännu inte publicerat?
Jo, så här kommer nu ett gäng vintriga och vackra snöbilder:
Vet ni! Jag blev så sugen på att skriva fast jag egentligen har något intressant att komma med… ja, jag skall vara ärlig. Jag brottas extremt mycket just nu med tankarna ”vad har jag att komma med…?” eller ”vem är jag som kommer här och delar med mig av min vardag” och så vidare. Jag tycker det är skitsvårt faktiskt och jag känner mig så dubbel…
[Paus på typ fem minuter där jag satt och tittade ut genom fönstret, ut i mörkret, och funderade intensivt på just detta]
…men vet ni! Jag bryr ju mig ytterst sällan om vad andra tycker och tänker. Eller nej, det är verkligen inte sant. Jag bryr mig jättemycket om detta och oroar mig också en hel del men jag kör mitt race. Vill jag göra något, då gör jag det och då spelar det inte jättestor roll vad andra tycker att jag skall göra eller vad andra gör. Så. Efter min lilla fundering här så har jag kommit fram till att ja, klart jag kan skriva om jag vill, så länge jag vill skriva och dela med mig av saker och är det någon som tycker att det tar för mycket plats i flödet, tycker det är fel eller jobbigt att jag delar med mig av min tråkiga vardag, inte alltid så händelserika liv men ändå en och annan klok tanke så ja, då får man sluta följa eller dölja i flödet.
Så. Nu har jag bestämt mig för att inte lägga allt för mycket kraft på den där tanken, det känns nämligen som jag skulle kunna mala ner den i oändligheter.
I alla fall. Idag har i alla fall varit en bra dag. Jag flexade lite under lunchen och hann borde springa en kort runda och duscha. Det är sååå skönt när jag stämplar ut från jobbet att veta att jag inte behöver springa utan att det redan är gjort. Dessutom är det skönt för hjärnan att få lite motion mitt på dagen, bland alla möten. Efter jobbet gick jag i stället en promenad och körde sedan ett styrkepass.
Så nu i kväll känner jag mig nöjd, lite lagom trött i kroppen efter träning. Nöjd med att ha tränat och nöjd med de övriga saker jag gjort idag och nöjd över känslan jag har just nu.
Det är rätt gött att känna sig nöjd!
Utfyllnadsbild från en morgonpromenad i förra veckan
Hej och fredagshälsning till er! Jag hoppas ni har en skön kväll!
I kväll blir det bara ett kort hej för jag blev jättetrött helt plötsligt. Det känns ändå lite rimligt, det är ju ändå fredagskväll. Jag har ändå haft en fin eftermiddag/kväll. Tränat, både sprungit mitt lilla varv och styrketränat överkroppen och så har jag bara hängt här hemma, lagat mat och tittat på friidrott.
Ändå fin kväll faktiskt. Skönt att inte göra något speciellt utan bara vara hemma och ja, vara.
Jag hoppas ni har det bra!
Trevlig helg alla!
Kvällens mat. Rödkålssallad och varma mackor. Fin kombo, faktiskt!
Det är verkligen inte varje dag som jag dyker upp här nu för tiden. Det är så märkligt, tänk att jag förra året skrev ett inlägg varje dag och visst, jag fick kämpa vissa dagar och ja, vissa dagar var det verkligen inte mycket till innehåll men jag skrev. Ett inlägg per dag i över ett år.
Och nu, ja nu går jag mer runt och funderar på vem jag var som tänkte att människor är intresserade av att läsa det jag skriver. Vem jag är jag att tro att någon skulle vara intresserad av mina promenader eller min träning för att inte tala om mina tråkiga dagar?
Och så grubblar jag en del om jag verkligen vill dela med mig av det jag gör. Helt plötsligt har min bubbla, som jag visserligen är rädd om och har fullaste respekt för men som ändå kunnat vara rätt öppen och jag har har inte haft något emot att dela med mig av delar av mitt liv, min vardag och mina tankar. Ja, nu har min bubbla har blivit lite mindre öppen och jag funderar på om jag verkligen vill dela med mig av det jag gör på samma sätt som innan.
Den första tanken ja, den tänker jag men jag kanske inte lägger så mycket vikt i den, för ni känner mig vid det här laget – vill jag göra något så gör jag det för att jag vill det. Däremot den andra tanken, där har jag mer respekt mot mig själv och tar tankarna på allvar och verkligen funderar på vad är det som gör att jag känner som jag gör och vad jag egentligen vill göra.
I kväll är i alla fall en bättre kväll, de senaste dagarna har varit lite kantade av trötthet, stress och oro i kroppen. I kväll känns det däremot lite bättre. Utökade mina 1,6 km löpning på 4 km och fick dessutom mig själv att köra underkroppsstyrka efter detta. Det var skönt att förlänga rundan och få springa bort lite stress och sånt. Träning och kanske framför allt konditionsträning, det ÄR bra när det kommer till att bota stress.
Nu skall jag gå och lägga mig, jag har ständigt något form av mål att få ordning på mina rutiner. Jag antar att det kan vara en bra idé att börja med vettiga sömntider.
//En som onsdags sprang sin joggingrunda halv tolv på kvällen.
Det här inlägget kommer vara svårt att skriva för jag vet verkligen inte vad jag tycker om den här boken – Och sen var hon borta av Lisa Jewell.
På ett sätt är den väldigt, väldigt bra. Författaren skriver på ett spännande sätt och mycket i historien är väldigt bra men så är det vissa saker som blir lite väl overkliga och helt plötsligt har jag svårt att greppa det.
Det är inte så att jag tycker att alla böcker skall vara helt verklighetsknutna, och jag vet att det är mycket i böcker som är mer än vad verkligheten är men jag har svårt när en bok först är väldigt vardaglig, verklighetsknuten och sedan så går den två steg över gränsen. Hade det varit ett steg så hade varit otroligt men ja, man hade tänkt ”det är lite overkligt men ja, det kan gå”. Den här boken gick ett steg för långt för att jag skall köpa storyn helt av.
Så nej, jag har svårt att förhålla mig till denna bok men författaren skriver bra och ja, det är verkligen inte en bok där man vet hur det skall sluta. Kanske är det så att jag hade hoppats på att det skulle sluta på ett annat vis och därför ja, bara blev besviken?
Jag vet inte men det är en bok som gör mig lite frustrerad, vem vet – jag kanske behöver läsa den igen om ett tag och se om jag kan greppa den på ett annat vis men ja, om ni har läst den här boken får ni väldigt, väldigt gärna skriva vad ni tyckte om den (utan att avslöja för mycket för de som inte läst den) för som sagt, jag kan inte riktigt greppa den här boken.
Den här vintern har verkligen varit på riktigt så det var möjligt att gå ut på en av sjöarna i Alingsås. Så jag tog med mig mina skridskor och åkte mot Alingsås och så gav jag och pappa oss ut på sjön.
Pappa gick och jag åkte skridskor, isen var väl inte den bästa men den gick att åka även om man fick sig lite överraskningar här och var men ja, jag fick i alla fall åka skridskor på sjö – det är ju inte varje år man kan göra det här i våra områden.
Efter lite promenad/skridsko bytte jag om till skor så promenerade vi in till kanten där vi hittade några väldigt fina klippor där vi kunde inta vårt fika i solen. Och ja, ni ser på bilderna. Vi kunde sannerligen inte klaga på mycket.
En väldigt, väldigt fin tur som jag kommer komma ihåg väldigt länge.
