Vardag

Julmust, havregrynsgröt och porslin

I kväll har jag druckit lite julmust. Det fick mig att tänka på att jag för ett gäng år sedan hade en jul (eller om det var påsk) där jag efter själva julen (eller påsken) drack en massa must för att de sålde ut dem så billigt. Vi skall inte kalla det extrem orimlig konsumtion men ja, lite mer än jag skulle kalla okej. Sedan tog rean slut och även så mitt jul(eller påsk)mustdrickande. Det var aldrig så att jag kände att jag hade druckit för mycket eller att jag var trött på det… men nästa gång det var dags för musten igen, då smakade det inte alls lika gott.

På något sätt har de där dagarna då jag drack mycket must satt sig på minnet och jag tror fortfarande att det skall vara så där supergott men blir besviken varje gång, för smaken är inte alls som minnet. Besvikelsen… besvikelsen…

Sedan har jag även försökt att äta gröt i kväll. Även det är en sådan sak som jag åt en del för ett år sedan men som nu faktiskt inte lockar alls. Nu kanske det är konstigt att tvinga sig äta något man inte är lockad av att äta… men låt oss säga så här; saker jag just nu är sugen på att äta – Det är en kort lista. Gröt är dessutom smidigt, rätt mättande och oftast något jag har hemma. Det hade varit väldigt smidigt om jag kunde tänka mig att vara sugen på detta, i alla fall lite då och då.

Så när jag satt där och funderade på varför jag inte tycker om att äta den där gröten jag gjort så insåg jag att det nog kan vara konsistensen. Så i kväll har mixat havregryn och lagt i en burk. Tänker nu se om detta sätt kan göra gröten mjukare och mer tilltalande denna kräsna själ.

Utöver detta har jag även haft porslinsfunderingar och möblerat om i mina skåp mentalt. Alltså ”om jag köper det här så kan de få plats där, om jag ställer det där så där i stället”.

Det är spännande saker som händer nu känner jag. Julmust som inte smakar, gröt med dålig konsistens och så porslin som bara finns i tanken. Mmm, kul! Och underhållande för samtliga över 10 år… eller inte… men det är så här det är nu och jag antar att vi får stå ut med varandra så här ett par veckor framöver också, det känns just inte direkt som att läget runt omkring bjuder in till fest direkt.

Så pass opp för mer spännande inlägg framöver! Hur kommer det gå med grötätande, kommer de mixade grynen vara räddningen på matproblemet? Och hur blir det egentligen med porslinet? Kommer det att beställas? Och kommer det i så fall få plats?

Missa inte detta!

Vardag

Gott Nytt År

Hej! Och Gott Nytt År!

Jag hoppas att ni alla hade en fin nyår, oavsett hur ni spenderade den!

Jag hade en väldigt fin nyårsafton. Gymträning, lite häng hemma och sedan häng med vänner på kvällen hos S. Jag hade det väldigt, väldigt bra! Dessutom fint att fira nyår med S igen, var 11 år sedan senast.

Januari och 2022 har börjat på bra vis, lugnt men bra. Vakande rätt sent men har inte varit så trött under dagen, har fixat lite i min bok för 2022; Skrivit ner mål, tittat över budget och lite annat. Den här dagen har gått sååå fort.

När jag satt och skrev lite tankar för dagen funderade jag på om jag behövde göra någon Att Göra-lista för idag; ”Neeh, det skall väl inte behövas, det finns väl inget att göra idag?” Sekunden senare tittade jag åt sidan och inser att rummet är såå stökigt/rörigt. Blir så trött på mig själv…

…men jag struntade i det och stack till gymmet i stället. Bra val om ni frågar den lata Johanna. Den ordentliga, ja.. är tydligen inte närvarande just nu.

Så har alltså börjat det här året med att träna, få ordning på budget och mål men tydligen inte lägenheten. Jaja, det finns betydligt värre saker än så, det finns det.

Önskar er en fin kväll!

Vardag

Mitt 2021

Jag hade egentligen inte tänkt göra något sammanfattningsinlägg över 2021 men den senaste tiden har jag vid flera tillfällen gått in på bloggen för att titta vad jag gjorde vid ett visst tillfälle och då inser jag att det är roligt att se tillbaka på ett år i efterhand. Så här kommer det alltså; mitt 2021.

Januari – Kombinationen januari och C-19 var väl inte till min (eller så många andras) fördel men jag kommer minnas alla de där timmarna jag spenderade med att pussla. Det blev flera pussel där i januari.

Februari – Februari bestod av snö och frost. Så mycket så att vi kunde åka skridskor på de stora sjöarna. Minns framförallt en av kvällarna när jag åkte skridskor på den lilla dammen uppe i skogen. Picknick med Syster med familj kommer jag också att komma ihåg. Jag rörde mig inte många kilometer från mitt hem då, umgicks typ bara hemma hos syster/bror och träffade föräldrarna utomhus.

Mars – Är lite utav en bubbla? Jag tror att den där C-19-bubblan tog hårdare på mig än vad jag kanske förstod då. Jag minns inte så mycket av den månaden och i mina inlägg skriver jag mest att jag inte skriver men jag minns att jag testade att göra olika typer av kikärsbiffar till pitabröd och så fixade jag mitt hemmakontor då jag tröttnade på att inte har något köksbord.

April – Minns att jag var mer och mer ute i skogen. Åt mina luncher utomhus och njöt av sol och lite mer värme. Vi var med familjen i stugan och Lilleman gick varv efter varv med sin vattenkanna och vattnade olika ställen, precis som morfar gjort. Blir fortfarande varm i hjärtat av att tänka på detta. Någonstans här gick min bil sönder också och här påbörjade bilelände-historien.

Maj – Kristi himmelfärdshelgen i stugan. Med både kanonväder och ruggigt väder där lager på lager på lager på lager inte räckte. Kommer ändå minnas det.

Juni – kommer minnas de där varma dagarna i stugan. Passade på att jobba där eftersom det var hemarbete. Jobbade på dagarna, fixade mat/grillade på kvällarna samtidigt som jag tittade på fotboll. Krigade mot mygg. hade det väldigt bra.

Juli – Jobbade första halvan av juli. Det var varmt, varmt så jag tillbringade en vecka hos min syster. Det var väldigt, väldigt fint och trivdes så bra med eras sällskap. Vi badade, plockade blåbär, klagade på värmen, badade och hade det bra. Min bil gick sönder igen (eller hade aldrig blivit riktigt lagad, det råder delade meningar om det där) en vecka innan min semester men tack vare fantastisk bilverkstad fick jag lånebil hela semestern och kunde äntligen känna mig lite fri igen.

Augusti – Inledde augusti med semester med S, vi hyrde en stuga och hade det väldigt, väldigt mysigt. Tittade även på orimligt mycket OS. Gick en av mina vackraste promenader någonsin.

September – Hängde mycket hos min syster på kvällarna, tränade i gymmet först och sprang sen. Umgicks med Lilleman som gjorde det moster gör (Mmm…satt i solstolen och åkt riskakor samtidigt som jag blundade mot solen. Lilleman tog in varje detalj.) Under hösten började familjen också kunna umgås inne igen, något som var väldigt uppskattat och skönt. Inte för att vi bara umgås vid poolen, bilden får mer symbolisera detta.

Oktober – Oktober är en sån där tom månad igen men gick tydligen en väldigt fin promenad och åt vääldigt mycket vitkål/vitkålssallad.

November – Var inne i stugan för första gången på 2 år. Stort på något vis, faktiskt. Behövde komma iväg, inte vara ensam, få variation och komma från lite ångest så bodde en vecka hos min syster. Skulle egentligen bott där en vecka till men blev sjuk men veckan jag var där var fantastisk.

December – Sprang klart min runstreak på 1 år. Har inte skrivit mycket om träning för 2021 har verkligen inte varit en träningsår men jag sprang varje dag 1 januari till 4 december (då var jag klar med mitt år). Det tåls att nämna, det är något jag är nöjd med! hade sällskap av Bella en kväll och firade jul med syster.

Så var denna sammanfattning över och snart även detta år. Det har inte varit bloggåret om man säger så men jag vill ändå tacka för att ni läser och engagerar er. Min förhoppning är 2022 skall innehålla lite mer glädje, lite mer inlägg och lite mer bilder. Jag hoppas ni vill vara med då med!

Tack för detta år och Gott Nytt År!

Vardag

Målen 2021

Det är alltid spännande med mål som man satt upp i början av året, särskilt om man sedan inte stämmer av det under året, inte följer upp eller har satt/sätter delmål. Då kan man öppna sin bok/läsa sitt inlägg med mål och inse; oooh. Det här gick ju inte så bra. De sakerna som jag ville göra, det gick väl så där och pinaodelen? Nåja, jag hoppades på att jag skulle orka/vilja spela lite mer piano men mitt huvud har verkligen inte orkat det.

Däremot, när kommer till mina utemåltider/selfiepromenader och att läsa en bok per månad – det har gått mycket bättre om än att jag har anpassat det och vissa gånger lagt ribban väldigt lågt men jag har nått båda målen och jag har var såå nöjd både när jag kom hem från den sista utemåltiden och när jag läst ut den decemberboken. Skönt att ha lyckats och lite skönt att det är över.

Jag skall inte bli allt för långdragen utan kort sammanfatta, ta fram höjdpunkterna och sedan så är rubrikerna länkar till respektive kategori om ni vill läsa mer.

Läsa minst en bok per månad

Jag gillar idén att läsa mer. Det är rogivande, jag slappnar av och behöver koncentrera mig på något annat än mina egna tankar. Jag märker att läsa är något jag mår bra av. Därför är det lite konstigt att jag under det här året nästan alltid behövt stressläsa mig genom böckerna. Den sista, ibland de två sista dagarna i månaden har jag läst, läst och läst lite till för att läsa ut boken innan månaden är slut men samtidigt; stunderna då jag läs – de har varit fina.

Och 12 böcker har det blivit, precis som målet var. Jag har inte varit så kreativ i mitt urval av böcker utan tagit säkra kort, allt för att göra det enkelt att läsa.

Absoluta favoriten? Sömn, sömn, sömn. Den var intressant att läsa.

De övriga rekommenderar jag ändå på något vis. Jewell, kanske inte så mycket för att jag uppskattade de så mycket utan mer för att jag tror andra kan uppskatta hennes stil och Sommar på den lilla ön i havet – fortfarande lite besviken att jag inte tyckte om den. funderar starkt på att läsa den i sommar igen för att se om jag är i bättre stämning då. Men Colgan är annars ett säkert kort att rekommendera. Och de andra böckerna – ja de var bra de med!

En selfiepromenad per månad

Det här med att komma ut, gå minst 5 km och ha med mat/fika. Det både gick och inte gick. Promenaderna på 5 km strök jag rätt fort, insåg att det var viktigare att komma ut. Vissa månaderna blev det bara en kopp te med eller utan mellanmål/fika men flera gånger har jag tagit med mig köket ut och lagat mat också. Överlag väldigt nöjd – jag har fått komma ut, fått rörelse, frisk luft och mat och jag har mått bättre efteråt. Det är det viktiga, då har jag fått ut det jag ville med målet. Och ja, det är vatten i bakgrunden på alla bilder man behöver bara titta väldigt noga på vissa av dem 😉

Mina topp tre selfiepromenader det här året?

Februari – Skridskor på snö, sällskap av pappa, sol och klarblå himmel. Ni hör ju – tycker faktiskt ni skall spana in dessa bilder! Så ljuvligt!

Augusti – Exakt så som jag tänkte mig när jag satte upp målet. En ljuvligt vacker promenad med så spegelblanka sjöar så att jag nästan blev tårögd och en svårslagen matlagningsvy.

Januari – Lite snö och känslan jag hade då. Svårslaget.

Vardag

Julafton 2021

Hej! Här kommer en sammanfattning av min mysiga julafton;

Jag började med att äta frukost hemma hos mig. Det var både mysigt och gott. Fortsatte dagen med att slå in lite julklappar och bara ta det lugnt hemma.

Vid 13-tiden anlände jag till syster med familj som under kvällen innan hade fixat julfint i huset.

Den här julaftonen bestod av det vanliga: Väldigt trevligt sällskap och väldigt god mat. Maten alltså! Låt mig ge cred till Filip som verkligen ansträngt sig och lagat hur mycket olika saker som helst och han är duktig! Var så imponerad och tacksam för all god mat jag fick äta.

Vackert bröd
Äggost som var väldigt god

Efter att ha ätit mat, pratat långa stunder och ätit äggost och tittat på Kalle Anke (jag och Lilleman höll oss faktiskt vakna) så gav jag mig på eftermiddagen/tidig kväll ut för att träna i garaget. Det var ca 12 minusgrader utomhus och garget är ja, inomhus men inte sååå varmt men med väldigt många lager kläder, mina vanliga fodrade skor (bra klack faktiskt) och varma vantar löste jag 20 minuter bänkpress i alla fall.

Efter träningen så var det dags för mer mat; ett alldeles lagom stort julbord med bara det som vi alla ville ha. Mycket gott och mycket trevligt!

En väldigt mydig julafton! Tack kära syster med familj att jag fick komma!

Vardag

23 december

Ni kanske har uppesittar kväll nu, eller kanske står i köket och fixar lite julmat, eller så gör ni inget juligt alls. Själv har jag suttit här hemma och bara tittat på min gran en stund, inga ljud, inte gjort något speciellt.

Jag har en lite konstig känsla. Jag kan inte riktigt ta in att jag är ledig 10 dagar till och att det är jul i morgon. I början av veckan kändes det både skönt och kul med jul, något jag längtade efter. Nu är det mer jaha? Men med lite sömn så tror jag att den där andra känslan är tillbaka.

Jag har i alla fall varit hos min syster med familj idag och förberett lite inför jul. Städning stod det på mitt schema (skall man hänga där tycker jag allt att man får städa lite också) och Lilleman och jag skulle så klart hänga tillsammans också. Och så som vi har städat, 3-åringen och jag. Visst, det går både smidigare och fortare och är inte så många diskussioner när man städar på egen hand men att städa med en 3-åring – det är underhållande på sitt vis. Dessutom fick vi umgås i flera timmar, uppskattat av både barn och moster!

Lilleman i full färd med att damma

Lilleman har flyttat på saker där jag skall dammsuga och så har vi våttorka varannan gång, med viss protest från Lilleman som tyckte det var hans tur varje gång men det tyckte inte Mostern som ansåg att hon också borde få våttorka så att det skulle bli rent överallt. En långdragen diskussion…

Noggrant…
Ihärdig

Efter att ha städat av det som stod på listan kände jag mig redo att sätta mig ner, bocka av punkterna och vila lite…

Lilleman däremot, han drog i gång dammsugaren på nytt och fortsatte. Något att komma ihåg när han är 12 år och inte alls vill städa.

En fin dag ändå. Kul att få umgås med Lilleman och fint att få träffa syster&svåger.

Hoppas ni har en fin kväll!!

Vardag

Nu vänder det!

16:58, eller 16:59? Minuten spelar ingen roll, det viktiga är bara att det sker. Det är nu det vänder. Det är nu det blir ljusare och mörkret börja sakta, dag för dag att dra sig tillbaka. Det ger mig hopp.

Det här är egentligen en dag vi borde fira. När vi återigen kan ungås ”som vanligt” skall jag införa en fest-tradition. I eftermiddag står jag istället och tittar ut genom fönstret, med tända ljus i lägenheten, dricker cider (i ren fira-anda) och tittar ut i mörkret parallellt med att jag tittar igenom sommarens bilder. Det gör mig tacksam, det ger mig hopp.

Tänker att det inte var sååå länge sedan jag var vid den där sjön,umgicks utomhus med fina vänner eller satt där i stugan med familjen eller sprang den där rundan på kvällen, i ljus. Om lika kort tid igen kommer det vara ljust igen. Vi har tagit oss igenom det mesta nu.

Det vänder nu. Det är värt att fira!

Vardag

Julmat och decembermys

Hej! Och glad lördags kväll! Jag hoppas att ni har det bra

Har precis satt mig i soffan i mitt just nu väldigt mysiga vardagsrum. Tända ljus, julgran, adventsljusstakar och så mörkret utanför – en väldigt fin och mysig kombination! Jag njuter.

Är nöjd över den här dagen och mig själv. Målet var att se till att laga lite julmat så jag har det i frysen om det skulle bli likt förra året att julen skulle behöva firas på hemmaplan men när jag vaknade i morse var jag kanske inte så pigg som jag först hoppats på. Tog det lite lugnt på förmiddagen och efter ett tag kom jag igång så nu har jag lite mat i frysen som jul back up. Väldigt skönt. Och skönt att orka!

Nu blir det lite serier i den här mysiga lägenheten. Decemberkvällar alltså – jag gillar dem!

Den här bilden är visserligen från förra veckan men det ser typ likadant ut i kväll så den får duga
Vardag

Träningsinspiration

Hej!

Tittar mest in för att säga hej! Jag hoppas ni har det bra! Tack för alla hurrarop de senaste dagarna – det glädjer mitt hjärta. Tack!

Hur går det för er i STCs Julbingo? Själv håller jag på för fullt. Har gymmat två dagar i rad, två såå roliga pass! Jag har verkligen haft äkta träningsglädje dessa två pass på gymmet och ja… även äkta träningsvärk.

Hittills har jag bockat för 3 rutor. Hade kunnat bocka av fler men tycker det är lite roligt att planera och ta det lite lugnt så det håller hela december. Mest ser jag fram emot den där med sovmorgon. Lite värre är det med de där 2 liter vatten. Kanske får ha det som mål i morgon?

Tycker det i alla fall är roligt att ha lite inspiration för träning, mat, vardag osv.

Vardag

Det årliga pepparkaksbaket

I går hade pappa och jag vårt årliga pepparkaksbak. Den här gången behövde vi inte vara på olika ställen utan jag kunde åka till dem och baka där, det var väldigt trevligt det!

Det är fint med traditioner, det är det! Den här traditionen har vi haft i många år nu och jag uppskattar den nästan mer för varje år. Att pepparkakorna dessutom blir väldigt, väldigt goda är ju en väldigt stor bonus det med!

Pepparkaksbak, julmusik och trevligt sällskap. Ja, ni hör ju. Fem av fem pepparkakor!

Tog mig ett fika, med bla pepparkakor, efter dagens kvällsmat. Det var väldigt gott.
Funderar på om pappa försökte göra lite smygreklam genom att ”rama” in produktmärket med ett hjärta?
Pepparkaksbak pågår
Fint och gott resultat
Vardag

1 år löpning – 365 dagar runstreak

Jag vet inte hur många gånger jag funderat på hur jag skall skriva det här inlägget. Det har varit min motivation många kvällar de senaste veckorna när jag egentligen inte riktigt känt för att gå ut och springa. Jag har funderat på hur jag skall formulera inlägget att jag har sprungit varje dag i ett år.

Och nu får jag skriva det: Jag har sprungit i ett år.

I 365 dagar har jag varit ute och sprungit. Långsamt, snabbt. Glatt, Tungt. I snö. På is. I Sol. Ösregn. Vind. På landet. I skogen. I samhället. Med ryggsäck eller med flera lager kläder. I massa minusgrader eller alldeles för mycket värme. Tidigt på morgonen eller alldeles precis innan midnatt. Med pannlampa eller till skenet från månen. Till stranden för ett dopp eller hem från jobbet.

Det här är ingen löparhistoria. Jag har inte börjat älska löpning mer eller lärt mig att springa fortare eller längre men det är pannbenshistoria. Så många dagar jag fått övertala mig att komma ut, så många dagar jag sprungit i regn, rusk, is, värme, vind och annat som har motat mig från att komma ut. Så många kvällar jag funderat på att avbryta men så har jag ändå bitit ihop och gjort det.

Jag gjorde det.

Det var aldrig mitt mål eller tanke när jag började springa då 4 december 2020 att det skulle pågå i ett år. Mitt mål då var att få ut mig från lägenheten, komma ut och röra på mig och börja vända mitt humör. Ärligt talat är det inte förrän för typ en månad sedan som jag verkligen satte upp målet att springa i ett år. Visst har jag hållit koll på dagar, hur mycket det är kvar till ett år men det var inte förrän i början av november som jag uttryckte det som ett mål. Anledningen? Jag ville avbryta streaken efter över ex 200 dagar och känna att jag misslyckats med något. Det hade inte varit rättvist mot mig själv men nu kan jag stolt skriva att jag faktiskt klarade det.

Det kommer troligtvis komma ett inlägg där jag skriver mer om mina tankar om den här runstreaken, fördelar, nackdelar och andra tankar men just idag är jag bara nöjd, nöjd och åter nöjd att jag gjort det här.

Ett år löpning, även om det många gånger gått väldigt, väldigt långsamt. Det är inte helt dåligt det.

Vardag

Sista kvällsrundan

Den här eftermiddagen och kvällen har jag ägnat åt att skjuta på dagens jogg. Jag förstår det inte, varför man alltid skjuter på det där – det är ju bara att göra det. Känslan när man är klar är ju skön, varför då skjuta upp det?

Efter ett litet tag blev jag lite irriterad på mig själv och grämde mig över att jag inte gett mig ut men så slog det mig att detta mycket väl kan vara den sista kvällen under den här runstreaken och varför då inte bara gå ut och njuta av att kvällsspringa en sista gång ungefär vid den tidpunkt jag sprungit som oftast? Majoriteten av mina små rundor har ju varit på kvällen efter 21, inte så mycket för att det är min favorittid att springa på utan mer för att jag skjutit på det.

Så jag tog helt enkelt på mig kläderna och gav mig ut. Ett lätt, lätt snöfall men en lite för envis, kall vind bjöd dagens runda på. Det kändes mycket enklare när jag liksom gjorde en liten grej av det. Det kändes på något sätt litet stort (och rätt skönt) att det här kan vara sista kvällsrundan. Och runt kom jag. Klart och kan bocka av dagens runda. Skönt!

Nu skall jag sova och i morgon, nästan så fort jag vaknat skall jag ut och springa igen. Jag vill inte ropa hej än, men jag är väldigt, väldigt nära mitt mål nu.

//Lite pirrig och nervös. Faktiskt.

Vardag

Lunchjogg, kvällspromenad och STCs julbingo

2 december och dagen bjöd på snö, blå himmel och sol. Passade därför på att ta dagens joggingrunda under lunchen. Egentligen kanske inte så mycket pga av just det fina vädret utan att jag såg att det skulle bli 8 minusgrader nu på kvällen och jag hade faktiskt ingen lust att springa i det. Så det fick bli en vacker lunchjogg helt enkelt.

Eftersom jag sprang på lunchen hade jag tid att gå en promenad nu på kvällen och kunde där med bocka av den första rutan på årets julbingo. Kanske hade jag kommit ut på en promenad men verkligen inte på 5 km om det inte varit för STCs julbingo. Det var väldigt sköna att få komma ut på en ordentlig promenad, nog för att jag gått promenader det senaste men det va rätt länge sedan jag gick uppemot 5 km. Riktigt skönt faktiskt!

Vill ni också ha lite inspiration till rörelse, träning och lite mat i december? Det är bara att spara ner bilden och haka på. Och det går att ändra, har man inte tillgång till STC-appen kan man så klart exempelvis stretcha på egen hand också. Jag kommer nog anpassa den lite även jag – men tips, tips om ni vill ha lite inspiration!

Ps. Tack för fina ord efter gårdagens inlägg. Det peppar mig att fortsätta skriva. Och vara. Tack!

Vardag

1 December – Snö, löpning och tankeuppror

Hej! Och glad 1 december!

Det här med att det nu är december är 1. Rätt sjukt. Eller ja, alltså sjukt på det sättet att det känns som det alldeles nyss var juli och jag hade semester och nu sitter jag här i min adventspyntade lägenhet. 2. Väldigt skönt/roligt/mysigt. Jag har verkligen kommit att gilla december. Så fort alla adventsljusstakar/stjärnor och övrigt belysning kom upp kändes det lite lättare i hjärtat. December är ett fint inslag i mörkret och för min något slitna själ. Jag har känt fler glimtar glädje de senaste dagarna än jag gjort på länge. Det känns fint.

Att vi dessutom fick snö till första advent och att den här snön nu ligger kvar kanske inte går under kategorin sjukt men ändå ovanligt för att vara här omkring och en del av mig njuter av att det är snö och riktigt vinter men jag skall ändå erkänna att det är lite segt att ge sig ut att ”springa” nu. Det är ett steg fram och två tillbaka och något löparsteg blir det sannerligen inte heller utan jag glider mest om kring, något som mina hälsenor inte tycker om, de börjar bli rätt sura nu och då har det bara gått 2 dagar. Min förhoppning är att hitta någon form av skottad runda i morgon så att det kan bli lite vettig vinterlöpning. Övervägde ett tag på dagens runda om jag skulle beställa ett par löparskor med dubb eller något men insåg sen att 1. Vi inter har den här typen av vintern allt för ofta. 2. Det här lilla löparäventyret snart är slut. Så jag får glatt (i dubbelbemärkelse) ta mig runt utan vidare tempo.

Jag vet inte om vi skall prata om min frånvaro här eller inte. Det känns som det enda jag skriver, utöver inlägg om böcker (tittar man tillbaka i arkivet de senaste månaderna skulle man kunna tro att detta är en bokblogg…), är att jag inte skriver så ofta och att jag gärna vill skriva mer. Det känns som jag skulle kunna spara texten och kopiera in i nästa inlägg. Det är ju inte roligt att läsa och faktiskt inte heller att skriva.

Grejen är ju den att jag gillar att skriva, jag tycker det är jätteroligt. Och jag tycker det är roligt att integrera med er som läser men jag vet inte, jag kämpar rätt mycket med mig själv just nu. Jag vet inte hur jag skall förklara det men varje gång jag börjar skriva något, berätta något om mig själv eller vad som händer så känner jag mig bara barnslig, som att jag behöver växa upp, tänka på ett annat sätt. Vara på ett annat sätt.

Och detta är en sån konstig känsla. För hur osäker jag än varit, hur orolig jag än varit vad andra tycker om mig så har jag ändå på något sätt känt mig trygg med ”det här är jag” och jag har varit villig att bjuda på mig själv. Jag har alltid gått den väg jag vill. Och nu sitter jag här med en känsla att jag behöver vara på något annat sätt. Och jag avskyr den tanken. För jag vet egentligen inte heller hur jag borde vara eller hur det ”förväntas” att jag skall vara, vad målet är. Men känslan är att jag sannerligen inte är rätt.

Nästa tanke som slår mig att jag nödvändigtvis inte behöver skriva om mig själv hela tiden eller det som händer med mig. Det går ju faktiskt att skriva om annat också. Men så inser jag, nej jag har inget annat skriva om. Jag är ingen expert på något speciellt som man kan skriva om och jag har alltid varit väldigt mån om inte bara kasta ur mig något som låter som kunskap men som jag faktiskt egentligen inte har utbildning i eller ja, riktig kunskap om. Så där försvinner den idén.

Och tillslut, när jag sitter där med alla de här tankarna så blir jag mest bara irriterad och lite arg. Kan jag inte bara få vara? Räcker det det inte med det andra som jag redan kämpar med? Ångest, huvudvärk, sjukdomsoro osv. Skall jag även behöva gå runt och kämpa med att jaga att vara något… som jag inte ens vet vad det är?

Sedan blir jag ytterligare lite mer irriterad mest för att jag inser att det är ingen som är mottagare av denna irritation. Det är ju egentligen bara mina tankar som grävt sig djupt in. Och då blir jag ännu mer irriterad och känner att nu får det faktiskt vara nog.

Så… det kanske är dags att göra lite uppror mot dessa tankar? Och det är december, en månad jag av erfarenhet vet att är enkel att skriva om. Jag brukar tycka det är roligt att skriva den här tiden om året. Varför inte slå ihop frustrationen och december till ett litet tankeuppror?

Jag kanske har varit lite för öppen nu, jag vet inte, men jag måste komma ur de här tankebanorna någon gång. Så hej december nu är det dags för tankeuppror.

Så vi hörs i morgon. Vi får se hur jag känner över allt det här då. Jag kanske har ångrat mig helt då.

Jag antar att det också är något att skriva om.

Vardag

Vacker höstmorgon

Hej!

Hoppas in från min frånvaro för att dela lite härliga höstbilder från morgonens promenad. Den här morgonen bjöd nämligen på både sol, frost och blå himmel, med andra ord väldigt fint väder. Jag är glad att jag orkade komma ut komma ut och få ta del av vacker natur och frisk, klar luft.

Det går så mycket i period det där, morgonpromenader alltså. I vissa perioder vill jag bara ut på morgonen, i andra perioder vill jag mest starta dagen med en kopp te och tända ljus. Idag lockade det fina vädret mer än de tända ljusen, jag antar att jag njuta av dessa i kväll i stället. Mmm, är sån som njuter av småsaker helt klart, en egenskap hos mig själv jag faktiskt kan uppskatta – det förgyller vardagen.

Nog pratat om morgonpromenader, fint väder och egenskaper man uppskattar hos sig själv.. nu börjar alldeles strax den här säsongen första alpint-tävling och jag tycker det passar väldigt bra att Kungälv har bjudit på en kall och vacker morgon. Det känns mer passande att titta på skidor då än om det skulle ösregna utomhus.

Min plan är att ha på skidor på tv och samtidigt fixa lite här hemma. Vintersäsongen är på intågande och bjuder på lite smakprov den här helgen och jag vet att det där smakprovet i vanliga fall mest brukar kännas jobbigt för att det är många veckor kvar tills det kör igång på allvar men den här gången, känns det bara roligt.

Sport alltså. Och vackert väder. några saker som gör mig glad.

Dags att titta! Jag hoppas ni har det bra och jag önskar er en fin helg!