Det är så de här inläggen ungefär brukar inledas varje år. Det är nästan så att det egentligen inte behövs några nya ord nu för tiden utan jag skulle kunna länka till denna tidigare årens inlägg… men samtidigt, det är något med att skriva samma typ av inlägg år, efter år. Tillslut blir även det tradition.
Jag och pappa har i alla fall bakat pepparkakor i dag och det var ett väldigt trevligt pepparkaksbak och det var även en väldigt trevlig dag hos mamma&pappa. Fint!
Vilken mysig kväll jag har haft! Anledningen till detta: Jag har adventspyntat.
Det är tradition nu, egentligen på lördagskvällen innan första advent men eftersom jag nu är upptagen kommande kvällar så fick det bli i kväll i stället.
Rutinen består i alla fall av; Adventsmusik, glöggte och så adventspynt så klart.
Det är mysigt och gå runt och småplocka, klä den lilla granen och sjunga till musiken. Dessutom så var det denna gång ett tunt snötäcke och minusgrader utomhus – väldigt fint!
Jag skulle säga att denna adventspyntskväll är 4 av 4 adventsljus!
Det blir ett kvällsinlägg idag, det var väldigt länge sedan det skedde. Ett tag, när jag skrev oftare, så var det just på kvällarna som jag skrev mest men nu det senaste har jag varit för trött för att skriva… men ikväll så…
Det är inte så att jag har jättemycket spännande att komma med men tänkte ändå bjuda på några punkter;
☆ Jag duschade ikväll, eftersom min plan är att promenera till jobbet i morgon eftersom det är minusgrader och det känns oändligt att köra den korta sträckan till jobbet (kommer dock få göra det på onsdag men ja, ju färre dagar desto bättre osv). I alla fall när jag satte ner foten i badkaret så är det lite kallt vatten kvar på botten och mina tankar och sinnen for genast iväg till min förra lägenhet där jag hade duschen i källaren och en period när det var riktigt kallt ute var det också lite stopp i duschen så vattnet rann inte ner ordentligt mellan duscharna så där fick jag stå med fötterna i iskallt vatten och duscha. Usch! Jag säger då det, inte roligt då men det har helt klart gjort mig tacksam för en helt vanlig dusch nu efteråt! Sjukt också att vissa saker skapar så starka minnen!
☆ Förövrigt så lyckades jag duscha snabbt idag, okej för andra räknas det nog som en normallång dusch men jag.är.så.långsam när jag duschar. Jag brukar sällan se fram emot att duscha bara för att jag är så långsam men i kväll motiverade jag mig med att duscha “snabbt” så jag hann skriva det här inlägget.
☆ Jag har haft två dagar semester och således långhelg, det har varit välbehövligt och väldigt skönt. Har inte gjort jättemycket utan mest vilat, fixat här hemma, tränat och varit ute lite. En skön långhelg men det skall också bli trevligt att jobba i morgon igen!
☆ Nu när jag varit ledig har jag kunnat träna lite tidigare på dagarna och det har varit väldigt skönt att inte vara helt slut under träningen. Jag har verkligen känt skillnad, orkat ta i och det är helt plötsligt lite roligt att träna igen. Har känt lite träningsglädje de senaste två passen.
☆ Vi har firat LillaN som fyllt 3 år. 3 år!! Tänk vad tiden går fort! Hon är inte så liten längre ♡.
☆ Jag har även förberett lite inför advent, tittat så att adventsljusstakarna fungerar och så där. Ser så mycket fram emot att adventspynta!
☆ Överlag att det är december snart tycker jag både är läskigt (för tiden går ju såå fort det, det var ju typ nyligen vi klagade över sommaren som aldrig var), väldigt mysigt och väldigt roligt. December är helt klart en av mina favoritmånader!
☆ Nu måste jag vara klar för nu är det dags att försöka sov! Godnatt och jag hoppas ni har det bra!
Här kommer en liten lördagshälsning. Jag har egentligen inte så mycket att utan det är snarare ett gäng bilder jag vill dela.
Bilderna nedan är från förra lördagens morgonpromenad, det hade varit frost på morgonen, solen sken och Kungälv var fantastiskt vackert. Jag kan ju inte låta bli att dela dessa.
Jag hoppas att nu har det bra och att ni får en fin lördag!
Trots att min hjärna var rätt slut efter den här veckan och trots huvudvärk som inte riktigt vill släppa så orkade jag ändå åka iväg en liten stund i eftermiddag och träffa Helena! Så fint!
Helena och jag har en fin tradition att vi på fredag efter jobbet möts upp på IKEA, kanske äter vi lite eller fikar och ibland går vi en runda. Varför IKEA? Jo, för det ligger mitt på mitten, är relativt enkelt att köra, parkering osv osv.
Nu gör vi inte detta varje fredag, men vi skriver om det nästan om det varje vecka, men antingen så kan vi inte någon av oss eller så är vi alldeles för trötta. Men den här gången tyckte vi båda att nu får vi allt träffas, även om vi är trötta.
Så den här eftermiddagen har jag umgåtts med Helena, skrattat (det är ingen som förstår min skämt som Helena, pratat, diskuterat, ratat och berömt saker (mest ratat) och pratat lite till. Väldigt, väldigt trevligt!
Mina planer för den här helgen var egentligen; På lördag morgon, ganska tidigt, åka mot Skövde och på förmiddagen träna på ett utav våra gym där som är FANTASTISKT. Jag säger inte det bara för att jag är partisk och att det är vårt gym utan det är löjligt fint och jag hade uppskattat det även om det var någon annan kedja! I alla fall.. jag hade inlett vistelsen med ett träningspass. Efter träningspasset hade jag sedan checkat in på ett hotell, på något sätt fått i mig mat och sedan tittat gått och tittat på handbollsmatchen; Skövde – Alingsås. STC är matchvärdar, det är Skövde säsongspremiär och dessutom möter de Alingsås. För mycket bra för att jag skulle kunna missa det. Sedan efter matchen var tanken att jag skulle ta mig tillbaka till hotellet, ta en lugn kväll för att sedan njuta av hotellfrukost nästa dag.
Visst låter det som en alldeles förträfflig helg? Men istället för att åka iväg och få en förträfflig helg så valde jag att stanna hemma. Jag har haft ont i halsen till och från i en vecka. Det är lite sämre på nätterna och bättre på dagarna och dessutom har jag känt mig så trött. Så jag kände att jag skulle inte njuta av att åka iväg utan behövde en helg hemma. Besviken ja, lite, men samtidigt det kommer tillfällen!
Så vad jag har gjort denna lördag i stället för att träna på ett fantastiskt gym och tittat på fotboll? Hmm, nästan ingenting. Jag tog en lugn morgon med en kopp te och smågrejade här hemma. Insåg att jag inte var sugen på någon frukost men blev tillslut hungrig så jag stack iväg till köpcentret där jag köpte mig en “brunch” i form av en foccaia och en god kopp te. Utöver det så fixade jag även lite småärenden i lugn och ro.
Väl hemma sedan så fixade jag med det sista av höstpyntet i min lägenhet. Tittade lite på amerikansk fotboll och somnade faktiskt på soffan. Jag brukar försöka undvika det eftersom det stör hela min sömnrytm men idag gick det inte, så jag sov en stund…
Efter detta så började jag laga lite mat. S&D kom förbi och skulle hämta en sak så jag fick pratat lite med dem, det var väldigt mysigt och alldeles tillräckligt att baratjöta en liten stund.
Nu på kvällen gick jag en liten promenad i mörkret, jag har sparat några Hitta Ut-checkpoints till nu på slutet, men det är bara det att slutet börjar närmar sig lite väl snabbt. Det blev bara en i dag men i veckan så kommer jag behöva ta ett gäng till. Det var i alla fall väldigt skönt att komma ut, även om det var mörkt, det var skönt i luften och bara lite duggregn i början på promenaden.
Och just det! Jag invigde och reflexer för den här säsongen. Kanske inte så roligt och jag hade kanske inte behövt ha dem eftersom jag gick inne i samhället mest men samtidigt så vet jag hur frustrerande det är att köra bil och inse att jag precis körde förbi en människa som jag inte såg, även om hen gick på gångbanen bredvid – så det fick bli reflexer i kväll. Bilden är värdelös men det får vara så idag.
Nu skall jag dricka en kopp te och fundera på om jag bågar chansa på att gå och lägga mig som vanligt eller om det blir en väldigt lång kväll utan sömn eftersom jag sov på dagen. Det återstår att se, är det det enda som är mitt problem ikväll så skall jag ju verkligen inte klaga!
Idag har jag grubblat lite över det här med att jag inte skriver så många inlägg just nu. Jag tror jag vet en orsak men den är alldeles för djup för att jag skall orka berätta om det idag men jag skrollade också igenom lite inlägg från september och oktober 2020 i hopp om att få lite inspiration för inlägg framöver.
Det kan låta lite själviskt och självgott men jag skrattade faktiskt flera gånger åt mig själv. Även om det är jag som har skrivit inläggen så minns jag ju inte allt jag skriver och jag kan faktiskt förvåna mig själv och ge mig själv lite funderingar.
Så här kommer lite skratt och funderingar från inlägg 2020 som jag hittade;
I ett inlägg skriver jag om mitt dåliga humör den dagen. Det är faktiskt lite underhållande att se sig själv på dåligt humör, tre år senare…
“Neh, vet ni vad. Till och med när jag var ute i skogen i somras, dyblöt, regnet forsade ner. Jag hittade inte mina checkpoints, jag gick i ”våtmark” – i ösregn – kartan blev blöt, jag var genomblöt. Jag gick fel och gps-en var rejält missvisande. Till och med då var jag på bättre humör än nu.”
Och i ett annat inlägg skriver jag om en dag när jag gjorde flera märkliga saker. Kunde inte låta bli att skratta åt mig själv och mina tankar om sura män:
[…] Vid potatisen hör jag en man som är väldigt grinig över att inte hitta några påsar, han suckar argt flera gånger över att han inte ser några påsar och ber sina barn att leta upp dessa, barnen ser mest vilsna ut och mannen låter så sur. Och mitt i detta tröttnar jag på sura män och gick och hämtade en påse till mig och en påse till mannen i hopp med att den sura stämningen skulle försvinna.
[…]. Nåja… nu hjälpte visserligen inte detta. Hörde samma man i ungefär samma irriterad ton bland konserverna en stund senare men det orkade jag inte bry mig om.
Sedan skrattade jag åt mig själv och den fantastiska stora mängd rödkål jag åt till pizzan. Det är såå typiskt min princip-hjärna som fått för sig något; ”Jag skall ha grönsaker till maten” och så blir den nöjd över tre futtiga strimlor rödkål.
Sist men inte minst så såg jag en bild på mig iklädd dyblöta regnkläder. Och då inser jag att jag helt klart är lite latare och tröttare nu än då. Det kändes lite motiverande att försöka komma tillbaka till den där viljan att vara ute trots regn.
Jag hoppas att jag kan inte lite strimlor inspiration och komma med fler inlägg framöver!
Något jag har tänkt på en del det senaste är hur god dagens första kopp te är. Jag vet att det kanske är kaffe för andra men för mig är det te. Den där koppen smakar gott på jobbet men allra bäst smakar den hemma i lugn och ro i soffan, till frukosten eller bara i handen strosande runt i lägenheten.
Något jag också tänkt på det senaste är hur ofta jag missar den där koppen te för jag skall iväg någonstans och inte har gått upp i tid eller skjutit på saker.
Med detta sagt vill jag bara säga att dagens första kopp te smakade väldigt bra! Nu påbörjade jag inte den förrän halv nio, trots att jag gick upp vid sju. Anledningen till detta är att jag kände att jag behövde få i mig en del vatten först. Men nu så; fukost och dagens första kopp te.
Jag hade sett fram emot och hoppats på en solig och fin dag i dag men än så länge är Kungälv täckt av dimma och ett tjockt lager gråvita moln. På ett sätt kändes det lite skönt för då var det rätt lätt att välja att stanna kvar inne och fixa och inte gå ut på morgonpromenad med en gång. Så denna morgon hunnit med att diska upp delar av veckans disk, städat det sista i badrummet och vikt gårdagens tvätt. Jag vet! Och klockan är inte ens nio. Inte för att skryta eller så (det är ju exakt det jag gör) men jag är nöjd! Nu är det bara några matlådor som skall fixas och sedan är helgens To Do-list nästan helt avprickad.
Och vem vet, när lunchlådorna är lagade kanske solen också har tittat fram.
Och så var det första arbetsdagen efter semestern och jag sitter här i soffan och känner mig väldigt nöjd.
Det var trevligt att vara tillbaka på kontoret, det var roligt att jobba igen och det är skönt med lite rutiner igen också.
Det har varit en bra dag som sagt och när jag kom hem från jobbet hade jag gott om energi kvar.
Det blev en löprunda, okej det är hån mot löpningen att kalla det för löprunda men jag var i alla fall ute och försökte springa. Jag är nöjd med att jag kom ut! Det var fantastiskt skönt väder att vara ute i och solen gjorde skogen/natur ljuvligt vacker, det var varmt och det ja, det var härligt helt enkelt.
Utöver denna runda har jag även ätit och fixat lite saker som var bra att jag fixade. Så skönt med energi!
Nu skall jag landa i soffan lite och sedan sova.
Hoppas ni haft en skön dag!
Ps. Jag hade inte med mig telefonen ut när jag “sprang” så det får bli en bild från en annan dag.
En utav de bästa sakerna med semester är att dagarna kan bli lite hur som helst och det behöver inte alltid bli som planerat, eller du behöver inte alltid ha en plan för dagen för den delen heller.
I morse var mina tankar med denna dag följande: Åka iväg vid 10.20 och möta upp föräldrarna. Besöka/hänga lite hos mormor. Åka hemåt, äta och träna på vägen. Eventuell inhandla lite saker jag behöver. Åka hem.
I stället blev denna dagen; Åka iväg vid 10.20 och möta upp föräldrarna. Besöka/hänga lite hos mormor. Haka på mamma&pappa som skall umgås med faster och hennes man. Äta (bli bjuden) lunch tillsammans med dem, gå på museum, åka runt till lite olika ställen, bli bjuden på fika hemma hos dem för att slutligen åka hemåt och vara hemma vid 20-tiden.
Inte alls som jag tänkt men en väldigt trevlig och mysig dag ändå i detta ruskväder. Och träningen och de sakerna som behöver handlas – det kan jag ta i morgon.
Ibland kan jag bli fascinerad av mig själv, hur jag ena stunden kan ha ett ganska rejält kontrollbehov och vilja att ha saker planerade till att nästa stund vara den som helt spontant bestämmer mig för att “nej, jag orkar inte köra hem ikväll jag tar in på en camping i stället”. Det är helt klart spännande att leva med mig!
Så igår, var jag på Gekås i Ullared, tillsammans med resten av halva Sverige, och satt i bilen på väg hem. Jag var såå trött! Och så spontant slog det mig, jag har ju hela bilen packad med kläder och tältsaker jag skulle lätt kunna tälta en natt i stället för att köra hem trött. Så jag körde av motorvägen, sökte upp lite campingar i närheten och inser att den camping som vi gick förbi när vi var och hälsade på mormor i hennes stuga på somrarna inte låg alls långt bort. Så jag bestämde mig för att åka dit och se om de hade några lediga tältplatser.
Väl framme visade det sig att de hade gott om plats. Så jag bestämde mig för att stanna och slog så upp mitt tält.
När jag hade satt upp tältet och fixat med övriga saker så hade jag tid över innan det var dags att sova. Då det var en varm och skön kväll passade jag på att gå en promenad längs havet och stranden. Det var väldigt skönt och vackert och stundtals kom även solen fram. En fin kväll med andra ord!
Efter promenaden köper jag lite mat, det fanns en food truck med hamburgare och pizza precis vid campingen och jag valde att köpa där då jag var alldeles för trött för att ta fram allt för att laga mat och sedan gå och diska. Efter det började jag göra mig redo för kvällen, fixade mitt kvällste som jag sedan drack inne i tältet med utsikt över campingen och havet (nästan i alla fall) och somnade sedan nöjd med mitt val.
Efter en helt okej natt, jag har vissa saker jag behöver förbättra för att nätterna i tältet skall bli lika bra som nätterna hemma, så vaknade jag till en betydligt blåsigare dag (det slog mig aldrig kvällen innan hur vindstilla det var). Jag låg och drog mig en stund till samma utsikt som jag druckit mitt kvällste till och sedan plockade jag ihop mina saker.
Innan jag började åka hem passade jag på att gå en promenad förbi mormors gamla stuga för att konstatera att det hade gjort om allt och byggt ut. Hade det inte varit för att jag kände igen brevlådorna och träden så hade jag nog inte varit helt säker på att det var samma tomt.
Efter den lilla promenaden satte jag mig i bilen och for hemåt. Väldigt nöjd med att ha fått ytterligare en natt i tält och på camping men ännu nöjdare med att ha fått en vacker kväll vid havet.
För ett litet tag sedan fick jag inbjudan till min faster och hennes man; Grillkväll och sedan nästa dag äta frukost och titta på fotbolls-VM tillsammans. Igår var det dags för detta.
Jag kom vid lunchtid. Bland det första jag möts av när jag kommer in i huset är dessa två Sverige-tröjor. Gillar det helt klart!
Efter en god lunch, hängde jag och min Faster lite hemma hos dem innan vi åkte till den second hand där även min fasters man jobbar. Vi strosade runt lite, jag hittade en bok och vi fikade lite. Efter det åkte vi hem för att sedan gå ut och plocka blåbär. Det var såå mycket fina och stora blåbär så att det nästan var svårt att sluta plocka – det fanns ju så mycket man ville plocka – men efter att ha fyllt våra kärl fick vi nöja oss och vi vandrade hemåt.
Väl hemma blev det sedan fix inför kvällens mat (det blev inte grillat eftersom vädret är som vädret är) och lite spel och annat häng. En väldigt fin kväll!
Och så i morse var det dags för frukost och Sverige – Argentina. En väldigt god och fin stund. Frukosten smakade väldigt bra, sällskapet var fint och Sverige vann sin match.
Vilken fin inbjudan det här var! Fint sällskap, blåbärsplockning, god kvällsmat, finfrukost och så fotboll på det – finfint helt enkelt! Tack för ett mysigt dygn!
Den här månaden har jag inte ätit någon måltid utomhus som inte varit i samband med att jag har campat men jag tycker ändå att jag borde få räkna dessa (det är ju jag som bestämmer reglerna) för varför skulle det inte räknas? Det är ju mat som jag lagat utomhus…
Så, här kommer två av måltiderna jag har lagat när jag varit iväg.
När jag var i Skövde så gjorde jag en Minestronesoppa med inspiration från Portionen under tian:
När jag var i Tranås slängde jag ihop en måltid av det jag hade med mig; Couscous, zucchini, morot, lök, tonfisk och så olika kryddor. Det ser inte ut att vara så gott men det fungerar utmärkt för att vara utemat!
Jag tycker om Jenny Colgans böcker OCH jag tycker om serier. Därför blev jag väldigt, väldigt glad när jag såg att Jenny hade skrivit ytterligare en bok i serien om Strandpromenaden, även om den här boken hade en annan huvudperson än de tidigare.
Anledningen till att jag tycker om serier är nog just för att samma personer oftast förekommer i dessa. Jag tycker om att följa personer och inte behöva lära känna nya hela tiden, för oftast känns det som jag precis har lärt känna personerna i böckerna lagom tills de är slut och är det då ingen serie, då känns det nästan lite sorgligt. Jag vet att jag är luddig nu men det jag vill komma till är att jag verkligen uppskattar böcker i serie så att få träffa på Polly och den lilla fågeln på nytt – det kändes väldigt bra (jag är löjlig, jag vet…).
Det första som slog mig när jag öppnade boken var att det inte var några inledande ord av Jenny. I hennes övriga böcker har just introt varit roligt att läsa och jag ser alltid fram emot att få öppna hennes böcker och läsa hennes intro på den nya boken. Men den här gången fanns det ingen inledande ord, lite besviken började jag ändå läsa. Läste en stund och råkade sedan bläddra allra längst bak… och där är i stället ett outro. Jag kan inte låta bli att läsa detta – och vet ni – för mig var det nästa bra att jag läste detta outro i förväg.
Den här gången hade Jenny skrivit ett par avslutande ord i stället för i början av boken, för att inte avslöja för mycket av handlingen. Och utan att jag skall avslöja för mycket vill jag bara säga att det var bra att jag läste detta outro för i sina avslutande ord skriver hon att boken handlade mycket om sorg och att hon gärna hade velat skriva om detta. När jag tänker på Colgans böcker tänker jag visserligen en del drama och kanske lite tråkigheter men jag har ofta en skön och glad känsla relaterat till hennes böcker. Så hade jag börjat läsa boken och inte riktigt varit insatt i att det skulle vara “SÅ” mycket sorg så kanske denna bok inte hade landat lika väl hos mig.
Men nu var jag inställd på vad boken skulle handla om och visst, det var mycket sorg och andra livssvårigheter men Colgan beskriver det här på ett så bra sätt (det finns flera rader/stycken i boken som jag tänkte att jag skulle ha användning av i mitt liv) och hon lägger in roliga scener, jag kom på mig själv med att skratta högt flera gånger, så trots att det hade kunnat bli en ganska tung bok så hade jag ändå avslutningsvis den där sköna känslan som jag brukar ha när jag läst klart Jenny Colgans böcker. Och att det handlar mycket om piano och pianomusik, det gör inte mig något!
Och när jag läst klart boken hoppas jag på att det kommer att komma ytterligare en bok i den här serien.
Ni vet redan vid det här laget att jag är värdelös på att skriva dessa bokinlägg. Men det jag vill säga i alla fall är att 1. Det är väldigt roligt att Jenny har skrivit en till bok i denna serie. 2. Boken är väldigt bra! Men 3. Du behöver vara inställd på att den handlar om sorgarbete. 4. Jag tror du kommer skratta när du läser den!
