En blandning mellan den där knallblåa himlen och strålande solen och så dimman över älven. Jag fick en riktigt vacker och mysig promenad denna morgon.
Jag har inte riktigt vant mig vid att det är ljust redan vid sju nu för tiden men varje gång solen skiner där på morgonen så blir jag lite gladare. Att gå en promenad vid halvåtta och solen skiner klart, det är ljust och himlen ljusblå – detta har jag verkligen saknat! Tacka vet jag ljuset!
Bjuder här på några bilder från morgonpromenaden, resten av dagen har även varit fin men det kommer ni få ta del av i ett annat inlägg.
Jag hoppas att ni har haft en fin lördag och att allt är bra med er! Glad lördag!
Ni vet när ni har skrivit ett inlägg med några stycken och sedan bara “nej, det här blir inte bra” och sekunden senare “Ctrl + A + Delete.”. Så är det nu. Det blir inget bra, idag är mina tankar kvar i huvudet och orden jag skriver med mina händer blir inte det som de där tankarna består av.
Min tanke var att jag på något sätt skulle göra ett lättsamt inlägg om januari, lite snabbt, lätt och inte på något sätt mastigt beskriva månaden. En liten sammanfattning för att minnas hur januari har varit och vad jag har gjort… fast lite lätt och roligt? Men det går inte.
Det jag försöker säga i alla fall är att januari har varit bättre än förväntat, jag har haft lite mer energi än jag hoppats på och innan den här förkylningen så kom jag igång riktigt bra med träningen. Jag har haft flera fina stunder med familj och vänner. Jag har haft ork att planera och strukturera lite mer – vilket syns i min anteckningsbok också – och flera gånger har jag kommit på att jag känt mig både lätt och glad. En väldigt skön känsla!
Så överlag; januari har varit bra men nu skall det bli fint att traska in i februari och komma ännu lite närmre våren.
När januari började så såg jag så mycket fram emot att läsa, en känsla jag inte haft på ett tag så det kändes mycket roligt att känna just så.
Jag började läsa en av böckerna jag hade stående här hemma i bokhyllan och den.var.så.seg. Jag blev lite besviken och tänkte att den där känslan jag haft var bättre än verkligheten och att det skulle bli rätt tufft att läsa en bok per månad. Efter några, tidsmässigt, evighetslånga kapitel gav jag upp den påbörjade boken och tog i stället fram en annan bok från bokhyllan. Ett val som visade sig vara väldigt klokt. Det hela slutade med att jag tillslut läste 3 böcker den här månaden, inklusive den där sega boken.
Så här kommer nu januariböckerna och som vanligt blir det inga bokrecensioner utan mer bara en liten redovisning av vilka böcker jag läst;
Vi kunde lika gärna aldrig någonsin mötts – Mhairi McFarlane Det var en fröjd att gå från den sega boken och istället börja läsa denna bok. Jag älskar att få svepas med i boken, att läsningen går fort framåt och allt annat runt omkring försvinner för en stund. Några timmar senare så har du läst ut boken och sitter nu i soffan och känner dig lite tom, för du vill inte att boken skall vara slut. Exakt så var känslan när jag läste denna bok. McFarlane gör mig aldrig besviken, inte heller denna gång.
Tolv veckor med dig – Johanna Schreiber Det här är en bok som valde för att det kändes som en enkel bok att läsa och jag ville, återigen, få svepas med i en bok. Det är inte den djupaste boken jag läst men absolut inte heller den sämsta boken utan en bra bladvändarbok att läsa en kväll eller en dag på stranden och även om jag kanske inte kunde placera mig själv in i hela storyn i boken så tyckte jag ändå den utmanade mig och gav mig några funderingar.
En ny tid (Familjen Winther del 1) – Katrine Wessel Här har ni den, den sega boken som jag var tvungen att lägga undan med risk för att mitt läsmål för 2023 skulle förstöras innan det knappt hade börjat. Okej nu överdriver jag lite men detta var i alla fall den bok jag la ifrån mig men sedan faktiskt tog upp igen, efter att ha läst de andra två januariböckerna. Den blev bättre, efter sisådär 30 kapitel eller något.
Egentligen har den här boken många av de saker jag tycker om; Den ingår i en serie om minst 8 böcker (jag gillar serier, ibland dras jag till dessa böcker just för att det är en serie av böcker) och det är en författare som har sålt “över 60 000 exemplar i Norge”. Jag tycker ju att båda dessa saker skulle innebära att boken också är bra. Och egentligen, när jag tänker efter så kanske boken är bra, historien är ju inte dålig men den är såg seeeg men när de mot slutet ändå kom igång och jag läst ut boken så satt jag ändå där och ville veta vad som kommer hända den här familjen framöver. Så kanske beror det mer på mitt sätt att läsa/vilja läsa? Kanske passar den här boken jättebra för den som vill läsa några sidor, något kapitel per dag och inte för mig som “vill” sträckläsa? Åh jag vet inte. Den här var mig en besvärlig läst bok. Men jag kommer troligtvis ändå ge bok nr 2 i serien en chans. Det måste ju finnas något bra eftersom den här författaren kunnat ge ut 8 böcker i samma serie?
Här kommer lite punkter och funderingar så här på söndagskvällen;
☆ Jag har konstaterat att jag fortfarande besitter förmågan att bli riktigt, riktigt förkyld. En förmåga jag gärna hade varit utan. Helgen har inte varit rolig men nu i eftermiddag har det känts bättre och nu hoppas jag att det vänt.
☆ Jag tycker synd om mina grannar, de måste vara så trött på mitt hostande och nysande nu. Vaknade upp flera gånger i natt av att jag hostade och tänkte varje gång att nu kommer snart grannarna att knacka på och fråga om jag inte kan dämpa mig lite då jag förstör deras nattsömn.
☆ I fredags sken solen, jag orkade i och för sig inte gå ut men var glad inomhus och inombords. Tänk vilken skillnad den där solen gör. “Jahaaa, det är så här det kan kännas?” gick jag runt och tänkte hela dagen. Vilken skillnad på känsla så fort solen tittar fram.
☆ När solen så fint var framme började jag längta ännu mer efter vår och sommar. Det går just nu inte en dag utan att jag drömmer mig bort till tältande, camping, supar, klarblåa himlar och sjöar och allt annat som hör sommaren till. Det blev ännu mer längtan när solen dök upp.
☆ Jag är sååå sugen på att träna och jag längtar till gymmet. Är en vecka sedan jag tränade nu och jag har absolut inget dålig samvete, jag har ju varit sjuk, men jag längtar! Det är en go känsla att längta efter träningen.
☆ Jag har pusslat klart mitt pussel som jag fick av Jacob&Jennifer i julklapp. Det var riktigt roligt att pussla och jag tror allt att det kan bli ett sånt där pussel jag tar fram lite då och då.
Det var allt för denna söndag. Nu kör vi en ny, förhoppningsvis mer frisk, vecka!
Förra söndagen efter att ha varit iväg på barnvälsignelse hela förmiddagen och middagen packade jag och min syster på barnen och oss själva och gav oss ut i skogen. Det var rätt sent på eftermiddagen och vi anade att mörkret var på väg men vi gav oss ändå ut, dels för att jag ville bocka av utomhusmåltiden den här månaden men också för att det faktiskt kändes lockande att få komma ut i skogen lite.
Som ni märker på bilderna nedan var det både rätt grått väder men också skymning, så bilderna är av sämre kvalité men jag tycker det ändå är roligt att få dela detta.
Vi gick inte alls långt, även om Lilleman blev trött och citat “måste nog vända”. Tillägg: han hade inte ens gått 50 meter, så vi valde att faktiskt inte riktigt lyssna på honom… I alla fall, vi gick en lite bit längs med skogsvägen, vek av och hittade ett ställe där vi kunde laga vår mat och ställde ganska snabbt till med kaos. Det här kanske inte var den mest strukturerade matlagningen i skogen, det var mer att relativt snabbt få lagat maten innan det blev för mörkt samtidigt som fyraåringen inte skulle riva allt för många saker och bebisen vara nöjd i selen. Det var glada miner hela tiden men just strukturen och hålla det snyggt och i ordning… det fanns kanske inte den här gången.
Jag hade gjort det enkelt och köpt mat så vi kunde laga pasta och tonfisksås, en rätt jag vet att vi alla tyckte om och som är lätt att handla till (jag visste inte på morgonen när jag åkte hemifrån om vi skulle ut eller inte så jag kunde inte ta med mig massa mat och orkade inte heller tänka ut vilka torrvaror man skulle kunna göra en hel måltid av som skulle hålla i bilen under dagen…).
Maten blev lagad och vi tyckte alla att den blev god men insåg sedan att vi nog skulle behöva plocka ihop våra saker ganska snabbt innan det blev för mörkt för oss att gå hem där i skogen. Så ihop med sakerna och sedan traskade vi hemåt.
Den här lilla turen är exakt det som jag tänker att de här turerna skall bidra med: Enkelhet, inget storslaget men ändå en fin stund ute i skogen och vi var alla mycket glada när vi kom hem och vi kommer troligtvis prata om det igen. Få komma ut, få känna på naturen och luften. Den här gången såg vi till och med huset från där vi åt, men vad gör det? Jag blir fortfarande glad när jag tänker på den där lilla stunden utomhus.
Genomföra 200 träningspass – Under 2023 vill jag genomföra 200 st träningspass. Det är 3-4 pass per vecka, en siffra som jag tycker passar mig bra. Det är tillräckligt många pass för att kunna få utveckling men inte för många för att det skall bli övermäktigt.
Bänka 45 kg – Jag skall erkänna 2 saker. 1; Egentligen hade jag velat skriva “bänka 45 kg till midsommar och 50 kg till nyår” för 50 kg tycker jag är en cool siffra att bänka. Men jag vågar inte riktigt skriva det för 2; Jag är lite “rädd” när det blir riktigt tungt i bänk. Det kan låta lite märkligt med tanke på att bänk hör till favoriterna av alla men när det blir tungt, då är det något i mig som reagerar och jag tycker nästan det blir lite obehagligt, men känslan efteråt, när jag klarar både vikten och besegrar obehaget – den är ljuvlig! Men jag är snäll mot mig själv och sätter jag upp 45 kg som mål. 50 kg får vara ett kommande mål.
Träna på Core på onsdagar – På onsdagar är det lunchCore på gymmet och vi brukar var flera kollegor som kör detta och under hösten var jag noga med att gå på dessa pass och vill så även göra nu under 2023. Det är inte så att jag misslyckas med detta mål om det inte blir av exakt varje onsdag men jag tycker det är ett bra mål att skriva upp och uttala högt. Jag mår gott av att få bryta av jobbet där vid lunch mitt i veckan och den här typen av träning får jag inte gjort annars. Så det här får vara ett lite mer luddigt mål, jag tror det kommer bli bra ändå!
Genomföra 5 km-programmet – Om jag lyckas få ordning på min kropp och psyke så att jag kan börja springa igen så har jag ett träningsprogram för att springa 5 kilometer snabbare som jag så många gånger har påbörjat och aldrig genomfört. Vissa kanske tänker att jag borde ge upp tanken att klara av det men jag har lovat mig själv att genomföra det någon gång i livet. Och när jag lovat något då håller jag det, hur länge det sedan tar att genomföra det – det är en annan sak. Så kanske blir 2023 året jag faktiskt lyckas med det? Oavsett, det här målet är med varje år. Tills jag klarar det.
När jag hade jobbat klart idag så visste jag inte riktigt vad jag skulle göra. Inte helt frisk så ingen träning men kände ändå att jag ville hitta på något… Så jag öppnade mitt pussel som jag fick i julklapp av Jacob&Jen.
Jag gillar som sagt att öppna ett nytt pussel, få “lära känna bitarna”, komma på ett bra sätt att sortera dem på, lära känna motivet och successivt lära sig hur man hittar de olika bitarna. Själva sorterandet i sig blir lite tråkigt efter ett tag, men det är oftast värt det.
Det händer något med tiden när jag pusslar, det är som att en pusseltimme är som 10 verkliga minuter; Jag har öusslat i vad som känns 10 minuter men så har det gått en hel timma. Jag blinkar och så har tiden bara sprungit iväg. Jag brukar få sätta klockan när jag pusslar på kvällen annars är det helt plötsligt väldigt sent.
Det är fyra timmar mellan första och sista bilden i detta inlägg, så det går verkligen inte fort när jag pusslar men det är väldigt, väldigt mysigt!
Kände att jag ville skriva ett inlägg i kväll men visste inte alls vad jag skulle skriva… bläddrade bland mina bilder på telefonen och hittar bilden nedan.
Som. Jag. Saknar. Friidrotten!
Det finns massa anledningar till att det inte blir av just nu men jag orkar inte ens gå in på dem i kväll men jag saknar det ofta och än mer nu när jag såg den där bilden.
Det är en bit tills jag är där igen… det är det! Men det finns hopp! Förra veckan körde jag 5 träningspass och igår orkade jag träna i över en timma. Den senaste tiden har jag orkat ca 30 minuter sen har all energi gått ur mig. Igår orkade jag över en timma. Det är bra! (Jag säger inte att man måste träna i mer än 30 minuter men att sluta för att man är klar eller att sluta för att energin är slut är skillnad).
Jag vet inte riktigt vad jag egentligen vill säga… att jag saknar det, att min kropp och jag inte är “på topp” rent fysiskt&mentalt men att jag ändå försöker ta mig tillbaka. Ett ministeg i taget.
I alla fall. Friidrott är fint, det är det. I kväll saknar jag det lite extra.
Januari och ett nytt år och jag antar att ni hör, läser och tar del av diverse nystarter, nyårsmål, nyårslöften vart ni än vänder er… och så dyker ni in här och ser att jahaja, här också.
Jag skall faktiskt erkänna att jag tycker det är roligt och lite triggande (på ett bra sätt) när ett nytt år startar. Det är verkligen inte så att jag gör om mitt liv, försöker ändra på allt och ja, sätter upp nyårsmål som inte liknar något jag gjort tidigare men jag gillar att få en nystart. Jag gillar att det är tydligt att det är första dagen på något, det är något som börjar om och jag kan haka på det och börja om jag med. Det är inte så många saker som är annorlunda i dag än till exempel i november men ja, att ändå få möjligheten att börja om och komma ur loopen – det uppskattar jag.
Så när jag nu listar mina mål så är det som sagt inga stora livsförändringar eller så, utan bara en nystart med sånt som jag vill göra lite mer i min vardag.
Så här kommer mina mål för 2023:
Äta ute en gång per månad – Något som jag tror jag kommer må gott av att återinföra i mitt liv är att mina utomhusmåltider. Hänga utomhus, laga mat utomhus, få frisk luft och vara ute i naturen. Jag vet att jag mår bra av det men ibland behöver jag pusha mig själv till att komma ut. Så det här året vill jag komma ut minst en gång per månad och äta mat utomhus. Gärna med mitt Trangiakök men en hemmafixad matlåda fungerar det också – bara jag kommer ut.
Skriva 100 st blogginlägg – Det kan låta lite klyschigt men jag tror faktiskt att jag mår rätt bra att skriva inlägg. Det får mig att reflektera, berätta, återuppleva och ta in det som händer. Det gör mig tacksam, jag får utlopp för mina känslor och mitt bekräftelsebehov och att dessutom ha lite press på mig att skriva brukar också göra att jag hittar det där lilla i vardagen att skriva om och det brukar både vara väldigt roligt och göra mig gott. Så kära läsare, i år kommer ni i alla fall få ta del av minst 100 st inlägg – det ser jag fram emot!
Testa 12 nya recept – Jag försöker få ordning på mitt matliv. Det har jag visserligen försökt med i många år nu och det blir bättre, det gör det faktiskt men jag kämpar en del fortfarande, framförallt att vilja äta och vara sugen på vettig mat. Så i ett försök att utöka viljan och suget efter att äta mat så tänkte jag att det kanske skulle vara smidigt att utöka receptbanken, helt enkelt ha fler goda recept som jag kan laga. Därför tänkte jag testa 12 nya recept under det här året. Det kan låta lite men tro mig, det kommer bli en rejäl utmaning för mig! Men jag ser fram emot det!
Läsa en bok per månad – När jag berättade för R att jag skulle ha som mål att läsa en bok per månad så påminde han mig om 2021 då jag stressläste en bok sista dagen varje månad och jag minns det, det gör jag…kanske inte bara med glädje. Så när 2022 kom så bestämde jag mig för att de där 12 böckerna behövdes inte läsas en per månad utan lite när som, bara det blev 12 böcker lästa. Det blev 3…
Så när jag funderade på vad för läsmål jag skulle sätta upp nu under 2023 så insåg jag att det där med fria tyglar det är inte min grej, det verkar som jag behöver lite press för att göra det. Så jag chansar att pressa mig själv detta år och kommer ha som mål att läsa en bok per månad. Det skall bli spännande att se hur detta går!
Det skall bli väldigt spännande och se hur det här går. Jag är alltid lite nervös att uttala mål så här, det innebär ju också att jag i december kommer behöva berätta hur det gick… men jag ser också fram emot det här – detta är ju saker jag vet att jag mår bra av.
Låt 2023 bli fullt av utomhusmåltider, blogginlägg, nya recept, minst 12 lästa böcker och träning – men det kommer i ett eget inlägg.
Om jag igår var förvånad över att persa i axelpress så har jag i dag i stället varit förvånad över att kroppen helt plötsligt fick för sig att vara pigg i några timmar.
Jag tror inte att de riktigt har med varandra att göra, för de första fem timmarna av denna dag var exakt lika trötta som de senaste dagarna har varit.
Jag kan inte beskriva det exakt men jag har varit så extremt trött det senaste och framförallt så har mitt huvud varit så konstigt, en blandning av huvudvärk och… jag vet inte hur jag skall beskriva det men det har känts som min panna har pressats ner sig mot ögonen och gett mig en trötthet av den högre nivån.
Men så, tidigt på eftermiddagen idag, när jag stod och lagade mat så kände jag att den där pressen från pannan hade börjat lätta och att saker gick lite lättare igen. Alltså, det var sååå skönt! Jag njöt och kände mig både piggare och gladare.
Ibland så kommer det bara, utan minsta förvarning och utan att jag förstår hur det gick till… Jag pratar om träning, om gym, styrketräning och specifikt; personbästa.
Efter att, i över fyra timmar, övertalat mig själv att jag visst orkar åka till gymmet idag traskade jag denna eftermiddag in på… just gymmet.
Började med bänk som kändes riktigt bra! Det skall bli kul att köra bänk framöver! Efter en ryggövning blev det dags för sittande axelpress.
Jag inledde det här styrketräningsåret med en ny vikt i denna övning. Det passade rätt bra, jag hade fastnat lite på förra vikten och tänkte att “äsch, jag ökar vikten och sänker repsen lite”. Ibland är det ett bra sätt att få nya resultatet och framförallt hålla motivationen uppe.
Körde på den nya vikten. Första setet 10 reps. Lite förvånad över att de där 10 kändes relativt lätta. Andra setet, började kanske kännas lite motigt vid 8 st men ingen fara och så tredje setet… tänkte att jag är nöjd om jag hamnar på 7-8 st, det är ändå en bra början på en ny vikt. Sjuan var lite motigt men gick, åttan lite tyngre och sedan de två sista fick jag upp med mycket vilja men utan att tekniken svek. 10!
Yes! Hurrade jag högt inombords och tyst utåt. 3 set á 10 reps. På en ny vikt. Det trodde jag verkligen inte! Var så galet nöjd!
Älskar att känna mig stark! Älskar när kroppen förvånar! Och älskar när jag persar!
När jag kom hem letade jag upp mina gamla träningsdagböcker för att ta säkerställa att det verkligen är ett 3 set-pers och kom fram till att så verkligen var fallet. Nöjd!
Så ring i persklockorna! För här har det persats!
Eller som det gamla ordspråket lyder; Även 3 sets-pers är värdiga att fira!
Dagens pers finns ej på bild så det får bli en tidigare, från Corona-tiden och hemmaträningstiden.
Här kommer kommer en, jag tänkte skriva liten men inser att det är det inte, så en sammanfattning av mitt 2022.
Januari – Var en månad där c-19 fortfarande var rätt kraftig så var en del hemma. Köpte mig ett pussel som skulle ta tid att pussla, jag hade nämligen köpt lite väl många pussel och trodde detta skulle minska inköpen. Det gjorde det…för ett litet tag. Gick en fin tur Hitta Ut med pappa. Blev tillslut själv sjuk.
Februari – Vi öppnade nytt gym och Larsa och jag var där på premiärdagen, ett mycket snyggt gym och trevlig dag! Tittade på OS och njöt av några riktigt fina OS-guld. Åt en fin frukost tillsammans med Lillan och hennes föräldrar.
Mars – Och månaden/tiden då lägenheten känns fel och jag längtar ut i solen men det krävs lä för att det skall vara skönt men Kungälv är alldeles för blåsigt. Så det ständiga letande efter sol och lä började helt enkelt. Hittade ändå några sköna stunder.
April – Firade påsk i Alingsås och gick en Hitta Ut-tur med pappa med sol och, vatten och blå himmel. Köpte en cykel och hängde på altanen vid Huset flera kvällar i rad för att det var så varmt och skönt.
Maj – Grönskans månad. SÅ vackert! Tog en tur med Jacob Och Lillan i hav av vitsippor och hittade även flera Hitta-Ut-kontroller. Tog nog årets bild vid sjön i stugan.
Juni – Försökte persa i bänk, gick inte alls men hade i alla fall köpt nya småvikter så det är enklare att persa framöver. Firade midsommar i stugan tillsammans med bla syskonbarnen och vi fick leta efter skugga för det var så varmt. Fick semester och njöt totalt. Testade nya tältet, åkte till Norrköping för att tälta och träffa R. Hade det riktigt bra.
Juli – Ännu mer semester. Tältade på lite olika ställen, bland annat Tranås, hängde mycket på supen i vattnet. Njöt av sol, värme och ledighet. Hängde en del hemma. Tältade med Lillan aka Trollet och hennes föräldrar. Liten föddes.
Augusti – Lugnare månad. Hängde en del hemma, pusslade, började jobba igen och kom alldeles för sent på att vattnet var skönt även i augusti.
September – Personalkonvent på jobbet och Syster med familj skaffade kycklingar. September är sådan kontrast mot sommarmånaderna som är fyllda av bilder, september helt klart en månad med färre bilder och händelser.
Oktober – Hänger en hel del i Huset. Och är Socca till lunch flera dagar i vekcan.
November – Äter årets frukost med Bella, gör en av de godaste kycklinggrytornera jag någonsin ätit tillsammans S och går på konsert med mamma.
December – Fixar och donar med allt som skall göras i december, går och lägger mig löjligt tidigt och sover väldigt många timmar på nätterna. Har kalas och firar jul. December var bra men trött.
Funderade först på vad jag skulle ha för rubrik på detta inlägg… tänkte sedan “äsch jag skriver bara “det årliga pepparkaksbaket”… för att sedan titta vad jag skrev förra året och inser att mina pepparkaksinlägg från både 2021 och 2020 heter exakt samma sak…
Jag och pappa har i alla fall bakat pepparkakor idag och liksom de tidigare årets rubriker så gick det till på exakt samma sätt som tidigare. Mamma hade, som vanligt ,gjort degen. Ni förstår det här är ett familjeprojekt nämligen; Mamma gör degen men är glad att hon inte behöver baka (Läs: hon hinner inte baka för pepparkaksbaket och deadline för betyg infaller oftast ungefär samtidigt) och jag och pappa bakar och är glada att vi inte behöver göra degen.
Jag tycker det är trevlig att ha det här pepparkaksbaket och ser det som en viktig tradition i december (så viktig så att vi gör det även om vi inte kan träffas). Vi bakar, lyssnar på julmusik och pratar lite med varandra. Rätt lugnt och stilla med andra ord.
Och hur blev pepparkakorna detta året? Jo väldigt, väldigt goda!
