Det blev mycket i dagarna innan jul. Trots att jag älskar mitt jobb, älskar träning, TRX, gillar att köpa julklappar till min familj och tycker det är mysigt att städa och röja hemma så blev det här tillsammans liten för mycket för att jag skulle gå oberörd förbi. Oberörd på det sättet att det inte skulle påverka mitt sinne eller kropp. Jag blev lite småstressad av det.
Men så fort julafton kom så kände jag mig lugn. Nu hade jag kommit till datumet jag hade som mål framför mig. Det var dit jag skulle orka, det var dagen jag såg fram emot. Efter det skulle det komma något nytt. Träningen har blivit liggandes. Jag har småtränat lite TRX, övat mycket, gått på vissa gruppträningspass men inte satt min fot på gymmet på hur länge som helst.
När jag gav mig ut på den där lilla joggingrundan på julaftonskvällen så kände jag att nu börjar ett nytt träningsår, nu kan jag börjar igen. Nu kan jag försöka planera in lite träning i livet, nu kan jag träna utan att känna mig stressad. Äntligen!!
Så nu, inte 1 januari, inte om tre månader utan här och nu börjar mitt nya träningsår. Jag har inga mål, inga specifika planer jag vet bara att jag skall njuta till fullo av att kunna träna, vilja ge mig an utmaningar, fylla kalendern med lagom många träningspass, testa nya saker, bli ännu bättre på sånt som jag gjort innan. Jag skall gymma, försöka springa lite, gå på CX-pass, träna TRX, hålla i TRX-pass, crossfit (oho, med ny anläggning och allt). Jag skall njuta, jag skall skrika, jag skall skratta, jag skall bli sur, eventuellt för en minut ge upp, ta nya krafter. Jag skall köra tungt, satsa på teknik, ta lugna promenader, köra backintervaller,springa i den långa backen, åka skidor, simma. Jag skall vila, köra järnet och svettas .
Jag skall helt enkelt bara njuta av det här nya träningsåret.
