Glad Lucia!

Lördag och lucia och jag ligger här i sängen och är jättetrött. Egentligen borde jag ha gjort jättemycket saker idag för jag har kalas i morgon men jag har verkligen inte gjort det alls men istället för att fokusera på mitt gnäll idag tänkte jag berätta om några saker från den här veckan.

I onsdags fyllde jag år, inget märkvärdigt i sig men jag bestämde mig för att träna på lunchen och träna något jag verkligen tycker om, så det blev väldigt många set bänkpress. Bänkpress är ju helt klart min favoritövning av alla övningar och den jag helst gör om jag får bestämma helt fritt. Det blev kanske lite för många set men jag lyckades i alla fall få upp några repetitioner på 37,5 kg – vilket är bra med tanke på min rygg.

Väldigt roligt att köra födelsedagsbänkpress!

Igår hade jag årets bästa arbetsdag, eller i alla fall förmiddag. Som tradition sedan många år tillbaka (med lite uppehåll då och då) packar jag ner mitt piano och kör det till gymmet och sitter där och spelar julmusik i några timmar. Den här gången blev det totalt 4 timmar julmusik. Det var riktigt, riktigt roligt!

Den första timmen jag spelade var både väldigt rolig men också intressant. Det är väldigt tjusigt att märka att muskelminnet fortfarande sitter kvar, jag spelar ju inte så mycket längre men ändå gjorde hjärnan saker som jag själv inte ens tänkte på så stundvis var det ”jaha, vi gjorde så”. Framförallt var det vänsterhanden som spelade sina egna basgångar, det var väldigt fascinerande men också nästan lite läskigt att göra något utan att tänka på det.

Efter 2 timmar märkte jag dock att jag började bli trött, då var det inte så mycket som gick automatiskt längre utan jag fick i stället börja tänka, det funkar det också men det är inte lika charmigt.

Oavsett – väldigt, väldigt roligt att spela julmusik och piano! Och! En av de bästa sakerna med att spela på gym är att det inte är några problem med att hitta lämpligt motstånd till pedalen som annars brukar glida iväg. En vikt och allt är löst – väldigt skönt!

Och så idag då har jag inte alls gjort allt det jag behövde göra men jag har i alla fall pyntat min julgran som jag och pappa köpte på min födelsedag. Den står där nu och ja, det är väldigt, väldigt mysigt i min lägenhet just nu.

Det finns en sak som jag och pappa är väldigt noga med att planera in någon gång i december och det är det årliga pepparkaksbaket. Lika viktigt även detta året.

Så idag har jag och pappa bakat pepparkakor. Lika trevlig som vanligt med bakning och julmusik i bakgrunden.

Vi har gjort det här i många år nu men det är ändå lika trevligt.

För ett litet tag sedan fick jag in en inbjudan – LillaN bjöd till hennes 5-årskalas med temat pyjamasparty och i helgen var det dags.

Jag måste få säga det här – det var det enklaste och skönaste kalaset på väldigt länge att göra sig i ordning inför. Det var ju bara pyjmasbyxorna på och en svart t-shirt där till.

Det var också roligt att se gästerna komma där i sina olika pyjamas eller myskläder. Det är bara barnbarnet som kan få farfar att komma i myskläder till ett kalas. Vi barn har typ aldrig sett honom i byxor som inte är jeans eller finbyxor. Okej, jag överdriver kanske lite men mysbyxor när han inte tränar, neh – det är bara barnbarnen som kan få honom att göra sådana saker. Det är gulligt!

De bjöd på taco-smörgåstårta som var väldigt god och så fika och trevlig sällskap.

Ett väldigt trevligt och mysigt kalas – men jag har lite svårt att acceptera att brorsans dotter redan är 5 år. Tiden går så vansinnigt fort.

Det här inlägget kommer innehålla;

• En hälsning
• En glädjeyttring
• En varning
• Ett litet beklagande.

Så vi börjar med hälsningen och den är inte större än; Glad första advent!

Och så går vi till glädjeyttringen; Tänk att det är första advent och snart december! Det gör mig väldigt glad i själen.

Varningen tänker ni? Jo, den består av att jag skulle vilja höja en varningens finger för att det kan finnas en liten risk att det dyker upp lite för många bilder likt nedan med uttrycket ”jag älskar det här”. Så får ni, ja andra känslor av nedan så ja, vet ni vad ni skall undvika.

Och slutligen; Jag hade massvis med planer för både själva helgen, adventspyntet och blogginlägg. Men energin till disciplin, den finns inte. Men ljusstakarna i fönster är uppe i alla fall. Det är det viktiga. (Det var det lilla beklagandet)

Jag hoppas ni har haft en fin helg och njutit av första advent och önskar er en fin första december-vecka.

De senaste dagarna har det varit adventsinventering här hemma.

Det låter både seriösare och viktigare än vad det är; Jag har helt enkelt stämt av så att jag har allt inför advent.

Så, nu kanske ni undrar hur det gick. Jo, här kommer en lite uppdatering;

Julgardin: Tvättad och ren. Redo att dränkas, frysas och sedan strykas.

Röda diskhanddukar; Samtliga tvättade. Kan eventuellt behövas strykas.

Datumljus: Kanske inte exakt advent men nog nära. Det är i alla fall redo.

Röda grytlappar: Redo.

Adventsljusstakar: 3/3 fungerande. Till slut. Först var det bara 2/3 men efter lite pillande är vi uppe i full pott

Dukar: Rena och redo att läggas på bordet.

Röda stearinljus: Finns gott om dem. I källaren. Behöver eventuellt hämta upp.

Vita stearinljus: Få. Behöver köpas in. Kan eventuellt klara första adventshelgen.

Ljusslingor: 1 av 2 hittade. Just nu ingen till adventsgranen i hallen. Kan behövas köpas in.

Servetter: Gott om dem men om du hittar roligare får lov att köpa några nya, för de som finns är rätt tråkiga. Behöver även hitta vintriga till kalas som inte skriker jul eller nyår men ändå… kalas.

Så, inte helt pjåkigt men några köp dom jag behöver fixas innan helgen.

Det finns traditioner jag vill behålla och det finns traditioner som jag verkligen vill behålla. En av de traditionerna som jag verkligen vill behålla är morgonpromenad och sedan frukost med Bella.

Vi har gjort det i flera år nu, tror detta var sjätte gången. Vi träffas på morgonen, går en promenad och på vägen köper vi frukost och sedan… ja, äter vi den köpta frukosten.

I vanliga fall brukar vi göra detta på Alla helgonsdag men på grund av lite andra saker och sjukdom så blev det inte av förrän idag.

Och som vanligt blev det både en fin promenad, trevlig sällskap och väldigt god frukost. En tradition att förvalta väl!

Bjuder också på lite bilder från själva promenaden;

I fredags åkte jag till Alingsås för att åka hem till mina föräldrar, fika lite och sedan åkte jag och pappa iväg för att gå på Lights in Alingsås.

Det blev en väldigt fin runda utan för mycket regn och ja, det var flera fina ställen att titta på även om jag tyckte något av de tidigare åren var lite finare/mysigare.

Här kommer ett gäng bilder från vår lilla tur;

När jag åkte hem från Alingsås i helgen stannade jag längs vägen vid en sjö som såg så fin ut och ja, så var det också.

Bjuder på några utav bilderna jag tog under den korta stunden jag stannade till.

Idag firar jag och mina ryggproblem ett år. Eller firar är egentligen helt fel ord… idag har jag och min bråkiga rygg umgåtts med varandra i ett år? Detta har vi firat eller.. ja uppmärksammat med att ha lite mer ont än vanligt…

Ett år med blandad smärta, ibland riktigt rejäl så att jag inte kommer upp ur sängen eller kan gå (som tur var inte såå många sådana dagar) och ibland lite lättare dagar där jag kan röra på mig men aldrig helt smärtfria dagar.

Det har blivit bättre, det måste jag ändå säga. Numera så kommer jag åt saker jag tappar i golvet även på morgonen och det var ganska länge sedan nu som jag behövde ligger ner för att få mig byxor eller strumpor.

Jag måste erkänna att jag kämpat ganska mycket det här året och även känt ganska mycket frustration. Det är rätt tröttsamt och även slitsamt att ha ont. Jag känner också ganska stor frustration över att inte veta exakt vad det är.

Det började med ett ryggskott och sedan har det aldrig blivit riktigt bra. Musklerna långt ner i ryggen/sätesmuskeln har efter det aldrig riktigt velat samarbeta eller för den delen slappna av.

Jag vet inte om det hade hjälpt att veta orsak eller ja, vad det är. På något sätt hade det varit skönt för jag inbillar mig att då hade det funnits en lite mer klar plan och lösning. Nu är det mer muskulärt och ja oklart?

Jag är så klart tacksam att det inte är diskbråck eller liknande, tolka mig rätt! Men ja, lite mer koll på vad det är för något hade varit skönt.

Jag har varit hos fysio och hos läkare. Fysion kämpade jag med i ett halvår, sedan kom förkylningar extremt mycket jobb och trötthet. Och jag fick ont av att träna. Läkarens ord var att jag behövde stärka upp men får inte få för ont när jag tränar…problemet är bara att jag alltid får ont. Lite frustrerande.

Så under semestern bestämde jag mig för att totalt strunta i att träna och tältade/campade i stället. Det gick inte ha göra både och. Så jag valde vila från träning för att kunna tälta. Och faktum är att ryggen mådde väldigt bra av det.

Efter det har jag nu börjat att träna så smått. På gymmet har jag börjat med en övning för att se hur ryggen reagerar och sedan lagt på en till. Det går långsamt, långsamt framåt. På kastträningen kör jag en hel del rotationer med teknikpinne och kan numera i alla köra omkring 5 st kast med tekniksläggan per träning.

Jag har nog aldrig varit så svag som jag är nu, inte ens när jag inte tränade, och jag har inte heller varit så osmidig eller stel som nu. Men jag försöka tänka positivt att om jag bara lyckas fortsätta nu så kommer utvecklingen att vara så tydlig och jag kommer kunna jubla åt så många olika framsteg.

Jag försöker tänka positivt. Det kan bara bli bättre.

Det är något med lediga lördagar. Speciellt om jag kan starta morgonen i lugn takt.

Den här morgonen och förmiddagen ägnar jag mig åt att tvätta och att städa och jag måste säga att det är ganska mysigt på något sätt. Det är egentligen inte några roliga saker i sig men att kunna göra det i lugn och ro och bara vara hemma, ja det är ganska skönt efter en ganska hektisk vecka.

Efter min tvättid skall jag åka iväg mot min bror med familj där även övriga syskonbarn kommer vara och sedan ska vi åka vidare. Det skall bli trevligt att umgås med dem.

Jag hoppas att ni har en fin lördagsmorgon och önskar er en fortsatt fin lördag!

Jag påbörjade förberedelserna till det här inlägget för ett litet tag sedan, anledningen var den att jag hade lite bilder över som inte fick plats i de andra inläggen men som jag ändå gärna ville dela med mig av. Tanken slog mig då att jag kunde använda dem i ett ”samlingsinlägg” där dessa bilder kunde fylla ut lite avslutande tankar om sommaren.

En bra idé, det kan jag ändå medge. Det var bara att när jag påbörjade inlägget var det regnigt och lite ruskigt ute och jag tyckte rubriken ”goodbye summer 2025” kändes, ja… passande. Men det känns inte lika passande när det i skrivande stund (kl 20.30) är 20 grader, det har varit fint och varmt hela dagen och det ska bli 25 grader i morgon… då känns det inte riktigt läge att säga hejdå till sommaren. Ännu.

Men jag har ingen bättre idé till rubrik, och på något sätt är ju ändå övergången från augusti till september ett steg från sommaren in mot hösten. Så ja, det får duga helt enkelt.

Det känns också lite konstigt att med bara ett inlägg sammanfatta den här sommaren, då känns det väldigt bra att ha så mycket inlägg i stället. Jag tycker det är väldigt roligt att det blev så många inlägg den här sommaren och jag hoppas att även ni tyckt det (även om det blev lite väl intensivt här på slutet, jag ville hinna publicera alla innan 1 september. Ber om ursäkt för detta).

Sammantaget kan man väl säga att det var en fin sommar, framförallt under min semester. Jag kan konstatera att jag är väldigt duktig på att ha semester så länge jag inte är hemma och gärna med sol. Jag har uppskattat alla tältnätter, roliga händelser med vänner&familj och all vacker natur. Ja, överlag har jag väldigt mycket positiva tankar om den här sommaren/semestern.

Så, jag lämnar den här sommaren med många goa, soliga minnen och ser fram emot en höst med rutiner och många mysiga kvällar. Och jag hoppas också att jag kan behålla inspirationen att behålla frekvensen på mina inlägg, om inte varje dag så i alla fall några gånger i veckan. Det hade också varit fint!

I början av sommaren så lovade jag systers sjuåring att vi skulle åka ut och tälta tillsammans. Något som han tyckte lät roligt. Vi hann dock inte med att göra detta under min semester och jag började bli lite orolig för att lova något och sedan inte hålla det…

… men så såg jag att vädret skulle bli ganska fint första helgen efter att jag började jobba igen så vi bokade in detta som vår tältnatt.

Så en fredag här för några veckor sedan så packade jag bilen, hämtade Lilleman och hans sovsäck och så åkte vi iväg.

Vi åkte till ett ställe där man kan köra in med bilen och där det finns utedass, det känns som två bra saker när man tältar tillsammans första gången. 

Vi var inte ensamma på stället men lyckades hitta en bra plats ändå, både med gott om utrymme för tältet men också bra stenar att klättra på.

Lilleman är väldigt lätt att ha med, det funkar väldigt, väldigt bra. Det är bara en sak… han är väldigt noggrann och tar således väldigt gott om tid på sig att genomföra saker. Jag tänkte att jag ville att han verkligen skulle få vara med och göra allting som jag brukar göra och att han skulle få testa och så… vilket gick bra men det tog väldigt mycket längre tid än vanligt.

Så innan vi hade fått upp tältet, fixat våra sovplatser så det var redo för kvällen, spanat in omgivningen, fixat våra övriga saker och även kvällsbadat. Ja, då var det mörkt och vi hade inte ännu ätit.

Så vi fick ta fram alla lampor vi hade och så satt vi där och lagade mat i mörkret. Det var inte alls kallt utan väldigt skönt. Lite svårare att laga mat men helt klart lite mysigare.

Efter maten bad Lilleman om att få sova vilket jag inte sa emot utan snarare höll med om, så vi fixade oss för natten, kröp ner i våra sovsäckar och läste 2 kapitel i vår bok. När vi hade läst klart, vände han sig om och somna. På typ två minuter.

Mostern då? Jo, jag somnade också… efter  någon timme eller så. Det var varken tältet, naturens eller Lillemans fel. Jag kan bara inte somna ibland.

Det blev en bra natt, inte allt för kall, men med en del uppvak för mig. Varken tältets, naturens eller Lillemans fel. Jag bara vaknar ganska ofta. 

Nästa morgon vaknade vi upp till en helt fantastisk morgon.

Lilleman ville fortsätta vila lite i sovsäcken men jag behövde röra på mig. Så jag gick snabbt ner till vattnet och möttes av en spegelblank sjö.

Hade jag varit ensam och hade det inte varit för att vi var tvungna att åka tidigt hade jag suttit där länge, länge och bara njutit av det fina. Och så hade jag tagit ett morgondopp. Men nu fick jag njuta av den fina utsikten en kort stund, i alla fall.

Då sjuåringen skulle iväg på dagen var vi tvungna att åka redan vid nio. Det kändes faktiskt lite tråkigt, det var en väldigt fin morgon och det hade varit fint att stanna och bara vara utomhus och Lilleman verkade så nöjd med att bara strosa runt och vara där så det kändes lite jobbigt att behöva bryta upp så tidigt.

Jag bestämde mig i alla fall för (efter min erfarenhet från dagen innan) att själv plocka ihop alla saker under tiden Lilleman åt sin frukost. Insåg att det skulle ta ungefär lika lång tid.

Så under tiden han åt sin frukost i morgonsolen så packade jag ihop alla saker och sedan vid nio-tiden åkte vi vidare.

Sammantaget en väldigt fin tältnatt tillsammans.

Hok, torsdag 31 juli

Jag skall vara helt ärlig. Egentligen hade jag hellre velat vara kvar i Tranås än att åka hit, det kändes tråkigt att behöva lämna men det fanns bara plats där till idag.

Så jag checkade ut lite innan tolv och visste inte alls vart jag skulle ta vägen. Jag ska till Halmstad i morgon och att åka hem känns onödigt när jag har allt med mig. Efter mycket, mycket velande valde jag till slut att boka en natt på Hoks naturcamping, enkel och billig men passar för en natt.

Efter att ha bestämt för var jag skulle sova tog jag eftermiddagen till bils. Utöver att ha ätit lite mat och handlat har jag även stannat för att bada (kom på efteråt att jag inte tog någon bild) men har också spanat in två campingar inför framtiden, det var inte så lång omväg och jag hade tid och det är alltid enklare att välja camping när man vet hur det ser ut live.

Till slut landade jag här, har satt upp mitt tält och har gett mig utmaningen att plocka fram så lite saker som möjligt men ändå hålla mig tillräckligt varm och mätt. Jag kommer behöva sova ordentligt i natt men det ska också bli rätt så kallt, en inte helt enkel utmaning… Så jag har satt upp min silverduk så förhoppningsvis vaknar jag inte upp som en stekt fisk i underställströja i morgon. Det i sin tur gör att mitt tält ser ut som ett rymdtält, men det får det vara värt.

Det är en helt fantastisk kväll, det är ganska varmt, solen skiner vackert igenom träden och det är ganska lugnt här på campingen (som förövrigt är väldigt fräsch, även om den är enkel), det känns lite motigt att gå och lägga sig tidigt men jag behöver sömnen.

Godnatt från rymdtältet.

Tranås, onsdag 30 juli

Jag sitter just nu inne i mitt tält, på en stol, med raggsocksbeklädda fötter som jag lagt upp på bordet och bara myser.

Både igår och i kväll har jag gjort det där som jag så många gånger sett fram emot; Tänt upp mysiga lampor inne i tältet, fixat en kopp te och lite tilltugg och så har jag suttit där och läst. Verkligen så mysigt!

Anledningen till att jag inte gjort detta så mycket som jag önskat tidigare är av den enkla anledningen att det både varit fint väder och ljust långt in på kvällarna, det har inte varit lockande att gå ”in”, men nu börjar det mörkna vid 10-tiden och jag hinner mysa lite innan det är dags att sova. Äntligen!

Verkligen så mysigt! Jag uppskattar detta så mycket!