Vera Svansons dagbok för hjärtekrossade och bästistjuvar av Moa De Bruin är boken jag läst denna månad.
Det är alltid lite speciellt att som vuxen skriva en ”bokrecension” om en barnbok som man läst ur ett vuxenperspektiv. Ibland kan man ju läsa en barnbok ur vinkeln ”kommer de här passa mina barn” men den här gången läste jag boken som min månadsbok.
Jag hade egentligen tänkt att spara den till typ i höst och att då läsa ett kapitel varje kväll med en koppte men så hade jag lite problem med att orka läsa den här månaden, så jag fick ta den här boken.
Jag menar inte att jag bara läser den för att den är lättläst utan mer att ah, den här månaden hade min hjärna läsork passande böcker för 9-12 år.
Men alltså, om ni dyker på denna bok någon gång så måste ni ändå läsa den! Den är rolig! Ni som har barn i åldern 9-12 år – passa på att ha den här som högläsningsbok, jag tror även ni kommer uppskatta den!
Jag skrattade i alla fall högt flera gånger när jag läste och så nöjt jag. Skrattade för att vissa situationer är så bisarra så att det går inte att låta bli att skratta, jag känner hur min mentala skämskudde sakta glider upp framför ansiktet samtidigt som jag skrattar högt. Så roligt, så skämmigt.
Och så njuter jag för Moa skriver precis så där som jag tycker om, framför allt när det blir upppunktat, sammanfattat och korta, dramatiska meningar. Gillart!
I maj kommer fjärde boken ut, den kommer jag köpa. Både för att stötta Moa men också för att få rolig läsning igen.
