Igår när vi var ute på promenad började jag undra vad min pappa gjorde. Helt plötsligt börjar han rota bland massa träd och mumlar ”o store skog, ge mig en vandringsstav” flera gånger. Helt plötsligt hittar en han perfekt vandringstav. (ja, han hade gömt den där, ja han har lite dålig humor…)
Jag, som tycker mycket om min far, blev genast orolig.
– Är du nu SÅ gammal så du behöver käpp? frågar jag honom orolig.
Då vändar han sig nästan förnärmad om och utbrister
– Har du någonsin sett Gandalf utan stav?
Några minuter senare har också jag en vandringsstav.
Ja, för det är ju faktiskt så. Jag har aldrig sett Gandalf utan sin stav.