Igårkväll började det snöa. Solsken och snö är två saker som gör mig glad under vintern (på sommaren är det solsken och värme, lite varandras motsatser men det är just det som är charmen med de svenska årstiderna). I vanliga fall när det kommer såpass mycket snö så att det lägger sig på marken brukar jag med glädje ta fram löparskornam, hitta de varma löparkläderna och sedan glatt ge mig ut på en härlig joggingtur i snön. Det brukar vara den enda gången jag tycker det är roligt att springa.
Men nu valde jag att inte springa. Dels för att jag vet att jag väldigt fort kommer upp i puls när jag springer och det vill jag inte eftersom jag fortfarande kämpar lite med den här ja, låt oss kalla det förkylning (vilket det egentligen inte är men jag hittar inget mer lämpligt ord utan att dra ut på orden för mycket) och att få upp pulsen så kraftigt är inget jag vill just nu. Men också för att det skulle kännas så surt om jag halkade till och sträckte mig och fick vila/anpassa träningen ännu mer än jag redan gjort de sista månaderna.
Hade det varit så att jag verkligen älskade att springa så hade jag ju så klart gjort det. Nu tog jag mig en härlig promenad i stället. Vilket ,i år, kändes alldeles lagom.
Trots att det inte är så mycket snö som har kommit så känns allting genast mycket enklare. Det här mörka och dysta känns inte lika påtagligt längre och även om det fortfarande är rätt grått ute så känns det ändå mycket mer positivt. När jag tittar ut genom fönstret så ser jag snötäckta tak och skogen som är vit. Det gör mig glad och lugn.
Lite vila och sedan lite mat innan jag skall iväg för ett lätt pass på gymmet för att sedan fortsätta slappa är kvällens schema. Det är verkligen inte mycket som händer just nu, stundals skäms jag nästan över den lilla aktivitet som jag gör men samtidigt – den här vilan har varit så nyttig för mig. Jag märker hur jag börjar bli lite piggare, inte lika känslig (åh, ni skulle ha sett mig de sista dagarna innan jul och under juldagarna…) och kan nästan känna att jag börjar få lite energi. Underbart!
