Ibland är jag mycket lustig, näst intill rolig. Inte så där rolig så att man skratt utan mer lustig och alla mina lustiga idéer. Jag skrattar inte nu men om ett tag kommer jag skratta åt mig själv för alla mina påhittade idéer, som antagligen kommer visa sig inte ens stämmer.
Som nu, när jag äntligen börjat hitta lite rätt i en träningsgrupp så får jag för mig att de egentligen inte vill ha mig där, att jag mest stör och ställer till det. Att de andra har tröttnat på mig och så vidare…jag skall inte gå in på alla detaljer.
Och visst kan det vara så! Det finns en risk att det är så, det är ju så med allt. Man är människor, alla människor går inte ihop. Det är naturligt! Men att som person gå in med den inställningen. Det är nästintill sorgligt. Att gå in i något med den inställningen är aldrig bra! Dessutom så hoppas man ju att de skulle säga till om så var fallet.
Eller som nu, när jag har varit nervös i flera dagar för träningen. När det egentligen inte är något alls. Det är bara att testa på något nytt. Men nejdå, då skall man bli nervös och så kommer alla dessa tankar.
Ibland blir jag så trött på mig själv och alla mina fantasier!
Men i eftermiddag blir det träning i alla fall!
Skall försöka få bort sin dumma tankar
JHH