Förra året, innan jag skulle gå på semester så sa jag till mig själv att laga matlådor så att detta fanns tillgängligt i frysen så att jag skulle äta ordentligt under semestern men dagarna gick och semestern kom och jag stämplade ut från jobbet och in på semester men frysen, den stod tom på matlådor. Av någon anledning så hade de där matlådorna inte blivit lagade och jag tänkte på det både under men också efter semestern att det hade varit väldigt bra om jag hade lagat de där matlådorna, då innan semestern.
Så, med detta i minnet har jag i eftermiddag och kväll stått några timmar och lagat lite olika maträtter lämpliga för att frysa in. Och det känns så bra att det här året inte svika mig själv.
Ja, ja, jag vet det är ingen big deal och det är kanske lite grovt att säga att jag svek mig själv förra året, men jag tycker det är jobbigt när jag sätter upp något form av mål eller tanke och så gör jag inte det trots att jag vet att skulle må bra av det. Det här året var jag fast beslutsam att göra det trots att jag kanske inte riktigt kände för det och dessutom var lite trött. Jag vet att jag kommer ha nytta av detta och jag vet att det kommer göra att jag äter betydligt oftare än om de där lådorna inte hade varit där i frysen redo att bara tina upp i micron. Det är därför det känns så bra i kväll – jag har hjälpt mig själv.
Någon bild på matlådorna blev det inte men jag tog en bild när solen sken in i köket, via ett par andra lägenheter, efter en dag med mycket regn var det fint att känna på lite sol där i matlagandet.
