När jag köpte ny mobil fick jag ett år gratis Cmore och med detta innebär att jag kan se väldigt många live-sändnungar av handbollsmatcher. Man kan säga att jag handbollen nästan har blivit som en slags terapi för mig ny.
Utöver att titta på sändningarna har jag även varit på två matcher, en dammatch här i Kungälv och en herrmatch i Partille. Åh! Jag mår verkligen bra av det! Fast… jag har känt ganska mycket frustration när Alingsås spelat sisådär i några matcher men jag antar att det hör handbollsbubblan till?
Idag tittade jag på live-sändningen när Alingsås spelade mot Hammarby och det var tur att jag var ensam när jag lite för högt, tre minuter kvar av matchen, ropade:
– TA DEN HÄR NU.
Och sedan när den tog den ropade, ännu lite mer för högt:
– YEAAAAAH.
Jag vet inte vad det är men jag blir glad av handboll. Det behöver inte vara Alingsås som spelar, det räcker att det är handboll på hyffsad nivå. Och det känns bra att bli glad, min kropp behöver det.
Nu skall jag äta mat och kanske titta lite på Skövde-matchen från i kväll. Sedan de vann mot Alingsås har jag varit imponerade över hur de jobbat sig upp hittills den här säsongen. Eller så är det bara ett sätt att trösta mig att Alingsås förlorade mot dem? (Matchen mot Sävehof är också mycket frustration men jag följer också Sävehof en del så den förlusten kändes inte lika tuff).
Nej, jag är inte på något vis;
1. Dålig förlorare.
2. Nörd.
