Vardag

Och du mår bra och så?

Ledig helg. Startade denna med att vakna, klarvaken, fem i fem. Jo men visst, där var den sovmorgonen. Kände med en gång att det inte var någon idé att testa att somna om då det inte skulle gå. Beslöt mig snabbt för att flytta kvällsträningen till morgonträning. 
 
På med träningskläder, lite mat i magen (jag var så galet hungrig) och väckte jag försiktigt pappa och sa att jag skulle åka och träna. Jag vet att han somnar om lika fort som han vaknar och han uppskattar att veta var jag är. Han mumlade lite och avslutade meningen med ”och du mår bra och så?” Vet inte riktig hur jag skall tolka det. 
 
Iväg mot träningen. Satt i bilen och smålog, tänkte att folk skulle tänka att jag antingen är galen, fullkomligt normal eller bara morgonpigg. Jag njöt i alla fall.
 
Innan klockan var sex hade jag börjat. Kroppen var inte vaken, det tog ungefär 30 minuter in i träningen innan jag började känna att kroppen var med. Den sista halvtimmen kändes träningen betydligt bättre och jag avslutade och kände mig nöjd. 
 
När träningen var slut hade det börjat ljusna och jag for hemåt. På vägen hem såg jag hur solen hade börjat komma och hur det var dimma kvar över vattnet, jag stannade för att fota lite och fick några ganska så fina bilder. Evenutellt kommer ni kanske få se några av dem senare idag. 
 
När klockan var nio satt jag vid köksbordet med resten av familjen och åt frukost. Då hade jag tränat, kört bil i totalt en timma, fotat och bara njutit av en fantastisk vacker morgon. 
 
Dagen kan knappt börja bättre. 
Och ja, jag mår bra och så!

 

Kommentera