Igårkväll gick jag ut på en promenad, har taggat igång rejält på gå mina 100 kilometrar. Det var soligt men blåste ganska rejält men det var väldigt skönt att komma ut. Jag gick en så härlig runda bland träd, fina vägar och mycket åkrar.
Och jag fick verkligen sådan lust att bo i ett litet hus långt ute i skogen, där det är jag, kanske lite djur och så vacker natur. Tänk att få ha det så varje dag, nästan helt ensam. Det skulle sitta fint.
Men tydligen får jag inte rikigt det här. Nej, dels kommer jag aldrig ha råd med ett eget hus just nu och som S säger ”Johanna, skulle du flytta ut i skogen sådär så kommer du dra dig undan ännu mer än vad du redan gör”. Det verkar som jag helt enkelt får nöja mig med lite promenader i vacker natur.
Så länge.
