Nu har vi äntligen (!) blivit klara med pusslet som vi hållt med under den senare tiden. Det tog ungefär ett år, vi tröttnade på det och la undan den ett tag.
Jag vill påstå att, att pussla är en form av egenterapi. Man måste varva ner, sätta sig ner under en längre stund och studera de där bitarna. Dessutom skapar det någon form av mini-glädje varje gång man hittar en bit som passar.
Och sedan när man är klar tar man ett kort och lägger tillbaka alla bitarna i lådan, skriver en liten lapp när man gjorde klart det och sedan tar man fram nästa pussel.
Pussla är jätteroligt tycker jag, väldigt avkopplande! 😀
Svar: Då är vi två som är avundsjuka – detta var min första snö och den smälte bort under dagen.. trist!
Vad kul!:) Nä förut hade jag bara en men skrev om träningen i en träningskategori, nu publicerar jag de inläggen på en annan blogg istället så inget mer jobb!:) Kul att nischa sig lite bara
Hoppas du får fina dagar innan jul:)
Shit vad duktig du är! Jag har nog inte ro att sätta mig med ett sånt där stort pussel..