Tranås tisdag 28 juli
Jag brukar inte bestämma mina campingturer långt i förväg på min semester utan jag brukar bestämma mig en eller två dagar innan jag skall iväg men den här gången bokade jag redan i torsdags då det lätt blir fullt på den här campingen och jag verkligen ville ha en plats här. Sedan dess har nästan varit lite pirrig och förväntansfull att få komma hit.
Därför var det något förvånande när det inte alls kändes bra när jag kom hit. Det var svårt att hitta en bra plats, jag kan inte minnas att det brukar vara så gropigt. Det var svårt att förstå varifrån vinden kom vilket gjorde det svårt att bestämma riktning på tältet, vilket oroade mig eftersom det skulle blåsa ganska mycket och dessutom bråkade tältet med mig.
Det kändes inte alls bra, självförtroendet att jag klarar det här på egen hand sjönk mer och mer till botten och lika mycket som mitt självförtroende var stukat lika troligt var det att jag skulle stuka en eller båda fötterna i de där små groparna. ”Jag kommer ha stukat både fötterna under tiden jag här…” gick jag runt och grymtade (ja…Det ÄR underhållande att resa med mig…). Dessutom tyckte verkligen inte min rygg om den ojämna marken… allt kändes väldigt motigt tills jag kom på… Jag har ju bara ätit en jätteliten frukost och klockan är 15…
Så efter att ha fått upp tältet någorlunda i alla fall bestämde jag mig för att äta mat och sedan tog jag också tid att bara slå mig ner i solen med en mugg Pepsi för att läsa och landa en stund.
Och efter en stund… ja, då kändes det ganska mycket bättre.
Sovdelen blev fixad, varje gång jag fixar i ordning den ser jag fram emot att sova. Det är lyxigt att ha den känslan när man campar.
Och över det värsta hålet, det som är mitt inne i tältet, där har jag lagt en handduk. Flera gånger har jag tänkt ”men där ligger en handduk mitt på golvet” och då kommer jag på att jag inte skall gå just där.
Så med ett något bättre självförtroende och ännu inga stukade fötter har jag tagit mig igenom dagen.
Och nu i kväll gick jag ner till vattnet, sjön ligger en liten bit från campingen vilket i detta fall är riktigt bra då vinden inte alls kommer åt tältet på samma sätt. Det är väldigt stor skillnad närmre vattnet kontra där mitt tält står, vilket är väldigt skönt, och lite lugnande faktiskt.
Det var i alla fall väldigt roligt att komma ner till vattnet igen, gå promenaden jag brukar gå och gå på stigarna där jag gått alla tidigare år. Jag kommer fram till att det är 5:de sommaren jag är här nu.
Och det känns väldigt, väldigt fint. Och den där känslan av att allt känns lite olustigt? Den har nu ersatts av samma pirriga känsla som när jag bokade.
