Vardag

Melodifestivalen och andra chansen

Det är så jobbigt när man först säger en sak och sedan gör något annat. Jag brukar bli lite trött på människor som gör så. Nu har jag gjort samma sak. I det här inlägget skriver jag att har svårt för att kolla på melodifestivalen och därför inte brukar titta på det.
Och så igår. Så händer det.

Jag satt där. Och tittade. Försökte inte verka intresserad…
Men blev till slut det.

Problemet är att jag aldrig gillar samma låtar som resten av svenska folket. Min musikstil är sällan som de andras. Inget fel på det egentligen, bortsett från att ”min låt” inte går vidare. 

Mina två favoriter från igår är iallafall:
Pernilla Andersson – Desperados
The Moniker -Oh my God

Förövrigt så är det faktiskt så att jag tycker många låter (näst intill alla) är mycket bättre när man inte ser artisterna utan bara hör dem.

Kommentera