Vardag

Från hackigt och stoppande till vackert och flytande

Jag gillar processen när jag övar in ett stycke. Jag gillar det (iallafall efteråt) från början med det hackiga, stoppnade försök till att spela till att i slutet kunna spela det helt flytande oftast helt utantill. Även om jag inte har gjort det så många gånger med längre stycken så är det ändå något jag gillar.

Att sitta där med penna och dra streck för att se hur de olika noterna kommer efter varandra, för att skriva ner vilka toner det är (ja, jag är fortfarande inte så duktig så jag kan spela saker rätt av) för att sedan så smått kunna slappna av och spela några takter. Till slut kan till och med hitta lite känsla för några av takterna. Då går man vidare och gör samma sak med några takter till. Till slut har man tagit sig igenom hela stycket och då kan man hitta den känslan man vill förmedla. Då fortsätter man att spela för att verkligen lära sig det utantill och kunna förmedla känslan. Det är så jag gör och det tillfredställer mig.

Just nu sitter jag med massa noter som skall falla rätt i hand och som dessutom skall vara rätt med dubbelkors och återställningstecken hit och dit.

Kommentera