Just nu känner jag att jag är i stort behov av lite självförtroende. Eller ja, en kick av självförtroende.
Jag behöver helt enkelt sticka till träningshallen och göra något utmanande.
Något som jag egentligen inte behöver klara av. Utan mer bara göra det.
Det är det som är det bästa med träningen. Jag har lärt mig att misslyckas och se de små framstegen och vara stolt över dem. Dessutom utan att någon annan är inblandad.
När jag säger “utan att någon annan är inblandad” så menar jag helt enkelt så att det inte är någon annan som påverkar mitt självförtroende utan det är jag som ökar det genom att jag gör något. Egoistiskt? Ja, mycket av det jag gör är egoistiskt, väldigt mycket är det. Men samtidigt så tänker jag. Är inte det sunt självförtroende? När jag får självförtroende för att jag gör något och “resultaten” inte är jämförda med någon annan.
För det är ju inte precis så att jag kan jämföra mig med någon annan där inne i hallen, kära värld ni skulle bara veta vilka som är där. Så i det här fallet bygger det enbart på hur jag förbättras och vilka framsteg jag har gjort.
Och jag känner mig inte bättre när någon annan misslyckas utan jag känner mig stolt då jag gör det som jag inte ville göra innan eller jag klarar något som jag inte klarar innan.
Och då är det helt okej att ha det så, eller?
Jag behöver iallafall en kick av det där nu. För jag börjar bli grymt jobbig på grund av lågt självförtroende.
Dessutom nästan lite elak.
Då är det dags att göra något åt det.
Sv: Hej! Du har fått till en väldigt snygg höstdesgin! 🙂