…till tandläkaren.
Jag har bävat. Jag har funderat ut tusen anledningar. Jag har försökt slänga brevet men insett att det inte gör någon skillnad. Funderat på att på något sätt skriva av mig från de där listorna. Jag har till och med funderat på att på något sätt lyckas drabbas av magsjuka – jag som verkligen INTE gillar magsjuka.
Allt för att inte behöva gå till tandläkaren idag.
Men inte hittade jag någon bra anledning att inte gå, inte hjälper det att slänga ett brev, det finns ju ändå kvar och mitt namn står där på listorna. Och ingen magsjuka fick jag heller.
Så det var bara att inse att jag behöver gå dit. Efter att haft lite problem att somna och verkligen STORA problem att vilja gå upp ur sängen så gick jag dit.
Kom dit. Fick sitta och vänta och se “tavlorna” med texten “Gabriel Groda går till tandläkaren”
Jag bryr mig inte om en himla groda går till tandläkaren, jag får ju inte mer lust att gå dit för det.
Jaja, jag vet att det är för barn men ändå!
Tillslut så kommer det. Jag skall gå in.
OCH DÅ!
Visar det sig att hon som skall kolla mina tänder – JAG KÄNNER JU HENNE.
Okej, känner och känner…
Men vi har tränat ihop.
Okej, kanske inte tränat ihop men samtidigt.
Då, när jag tränade mycket mer. Och simmade på lördagar.
Vi har pratat om olika saker, klagat den gången det inte fanns något varmvatten i duschen.
Pratat om träningsvärken jag skulle få när jag inte simmat på flera månader.
Pratat om lov och om hur skönt det är att simma.
Och jag har aldrig fattat att det är hon!
(Jag har bara träffat henne en gång innan hos tandläkaren och då var jag ändå helt totalt borta så det är nog förklaringen, dessutom har de ju annorlunda kläder och mask för ansiktet…).
Helt plötsligt kändes det lite bättre.
Och när hon dessutom talade om för mig att det är slut med dragande av tänder på ett tag (ja…nu efter 20 år är alla mjölktänder äntligen borta) så kändes det helt okej att vara där.
Dessutom så var mina tänder godkända! Bra skötta och inte ett enda hål.
Det känns MYCKET bättre nu!
Nästan så att jag inte behöver oroa mig alls nästa gång.
Så länge jag inte behöver dra…så.
Gabriel Groda